Motoriken i uttalet

Text: Andreas Kjörling.

Det finns ett brett spektrum mellan ett korrekt uttal (vad det nu än månde vara) och en brytning, så vittnar forskningsresultatet onekligen om vikten av att träna på uttalet. Inte minst då det till stor del är genom talet som vi förmedlar vår identitet. Det gör vi då vi i talet blir representerade som avsändare och förknippade med den röst som gestaltas.

Att lära sig målspråksenligt uttal är viktigt inte bara för att göra sig ordentligt förstådd utan kanske än mer för att också bli rätt bemött. Forskning har kunnat visa att vi människor bemöter och bedömer våra medmänniskor olika beroende på just deras uttal. Inte överraskande är våra, om än ofrivilliga, snabbt förutfattade meningar beroende på just uttal föga smickrande. I en amerikansk studie hävdas att människor med utländsk brytning blir mindre betrodda. Naturligtvis åligger det lyssnaren att vara lyhörd och anstränga sig så mycket som möjligt för att förstå. Problemet är dock att ju mer vi fokuserar på att förstå talet i sig, desto mindre uppmärksamhet ger vi själva innehållet. Inte minst då vi som lyssnare är vana att intuitivt fylla i luckor och meningar (även om vi inte avbryter), något som blir betydligt svårare när uttalet inte är flytande. Vi vet helt enkelt inte vart meningen ska ta vägen och vad vi ska vänta oss. Kanske kan det tvivel de amerikanska forskarna fann grunda sig i att en del av det kommunicerade innehållet faktiskt gick förlorat.

Där olika uttal möts

Inom varje språk finns det olika dialekter som tillsammans skapar språket i sin helhet. Språket som blir synonymt med landet där det talas. Kanske är det till och med ett land med flera både officiella och inofficiella språk som i sin tur kan delas upp i flera dialekter, vilka i sin tur kanske möts korsbefruktar varandra med låneord och lånefraser. Snabbt blir det tydligt att här finns en pletora av möjliga konstellationer, men för enkelhetens skull vänder vi blicken till vårt svenska språk då det sannolikt är det språk vi är mest förtrogna med. Även här finns tydligt utpräglade dialekter som till exempel malmöitiska, göteborgska, östgötska och siljansmål. I de flesta fall förstår människor med olika svenska dialekter varandra. Något svårare blir det för någon som har svenska som andra språk att kommunicera och finna rätt uttal i relation till de olika dialekterna.

När det då dessutom är två personer med svenska som andra språk blir det än mer förståeligt att vissa gemensamma nämnare i språket och dess uttal måste finnas. Det i sin tur ställer stora krav på motoriska färdigheten inom loppet av en millisekund. I magen, kring struphuvudet, och naturligtvis kring stämbanden, i gommen, i käken och i läpparna sitter en mängd olika små muskler som tillsammans bidrar till att vi kan ge ifrån oss ljud som vi kallar tal. För att talet ska låta så som vi vill krävs därför att alla dessa muskler tränas i att koordineras på precis rätt sätt. Ett språks ljudsystem består nämligen i princip av en fonempussättning (vokal- och konsonantljud), tillsammans med prosodi (intonation, rytm och dynamik) och fonotax (hur olika fonem sätts samman). Med andra ord är inlärning av ett nytt språk inte olikt att lära sig ett nytt instrument, där uttalet är konsten att spela och ordförståelsen är de många melodier som spelaren därefter kan framföra.

Sett ur ett fysiologiskt perspektiv blir det snabbt tydligt att det inte bara handlar om att träna sitt språköra och känna igen hur ett uttal ska låta för att sedan efter bästa förmåga försöka efterapa det. Nej, snarar handlar det om att precis som en musiker eller en konstnär systematiskt och repetitiv lära dig en motorik som tjänar det önskade ändamålet.

Text: Andreas Kjörling, författare & sociolog