Chefredaktören:

När kan man ett språk?

Text: Annsofie Engborg, Foto: Anna Rut Photography

Språk har naturligtvis både en bredd och ett djup i flera dimensioner. Det går att klara sig hjälpligt när man kan ställa frågor och förstå enkla svar. Den praktiska språkfärdigheten i språket gör det möjligt att kommunicera på en grundläggande, god eller avancerad nivå.

Då sfi inte har något centralt innehåll, utan snarare fokuserar på det funktionella språket, kretsar därför undervisningen kring olika kommunikationssituationer i vardags-, samhälls- och yrkeslivet.

För att kunna bedöma elevens färdigheter behöver alltså funktionaliteten kunna bedömas. Fungerar elevens språk i olika kommunikationssituationer? Förstår eleven budskapet i en text eller i en muntlig information, presentation eller beskrivning? Kan eleven göra sig förstådd eller formulera sig väl i skrift?

Svårigheten i att införa ett språktest kan för en del tyckas vara uppenbar: Vad är det som ska mätas? Vilka ord ska eleven kunna? Vad behöver man kunna visa för att bevisa att man kan svenska språket?

I detta nummer av Sfi-lärartidningen (2019:10) har vi samtalat med Skolverket om nationella provets roll, utbildningsminister Anna Ekström om kvalitetshöjande insatser i sfi, forskare, lärare och rektorer om undervisningen, samt ett studieförbund om hur vi kan stärka eleverna utanför undervisningstid. För ökad genomströmning och bättre resultat på sfi behöver vi med samlad kraft öka kvaliteten genom att ge en mer individualiserad och elevrelevant undervisning. Då höjs elevernas motivation – och resultat.