Skolverket:

”Nationella proven ska stödja, inte styra”

Text och foto: Annsofie Engborg

Hur viktigt är NP egentligen för sfi? Hur ser du på NP:s roll i sfi-undervisningen?

– De nationella provens syfte är att stödja betygssättningen. Provet syftar alltså inte till att styra betygssättningen. Sedan förra året ska de nationella proven särskilt beaktas vilket kortfattat kan förklaras med att det nationella provresultatet är det enskilt viktigaste underlaget vid betygssättning. Läraren ska särskilt beakta provresultatet som ett särskilt viktigt underlag men en lärare behöver ju också använda allt annat underlag som hen har om elevens kunnande vid betygssättningen.

– För att ovan ska nå ut till målgrupperna krävs information och kommunikation från Skolverket.

– Det verkar också som omsfi-proven uppfattas som viktiga och att elever ligger på sina lärare om att få skriva provet. En möjlig negativ konsekvens av att proven uppfattas som väldigt viktiga kan vara att den otillåtna spridningen av provets innehåll har ökat de tre senaste åren. Vi får även vissa indikationer på att elever felaktigt uppfattar det nationella provet som ett examensprov.

Hur väl motsvarar NP det som sfi-eleverna förväntas kunna i vardags-, samhälls- och yrkeslivet? 

– Provkonstruktörerna strävar efter att använda autentiska texter i proven som eleven kan komma att möta i domänerna vardags-,samhälls-, studie- och arbetsliv och det är utprövat på ett stort antal elever inom sfi.

– I arbetet med att granska uppgifternas relevans finnssfi-lärare med i referensgrupper. Proven följs upp och utvecklas över tid för att vara ett så gott stöd som möjligt. Samtidigt handlar det om att kunskaperna  ska kunna vara möjliga att mäta i ett prov och att provet inte ska vara för omfattande så att testtagaren orkar genomföra det. I ett prov är det begränsat hur allsidigt varje del av innehållet och kraven som kan bedömas och eleven får endast enstaka chanser att visa sitt kunnande inom varje område. Hela provet ger emellertid eleven många chanser att på varierande sätt visa sina kunskaper i ämnet. Provbetyg i de nationella proven är därför kompensatoriska i betydelsen att starka prestationer på delar av provet kan väga upp svaga prestationer på andra delar.

Betygsättning och bedömning kan vara svårt, enligt sfi-lärarna. Lärarna saxar gärna bland gamla NP för att genomföra tester under kursens gång. Hur tänker du kring det?

– Med tanke på hur jag besvarade föregående fråga så tänker jag att det inte går att pröva elevens hela kunnande på kursen enbart genom ett nationellt prov.  Vissa delar av kunskapskravet kan helt enkelt inte prövas på ett rättvisande sätt i provet. Om för mycket fokus hamnar på att öva på ettsummativt resultat som är lätt att mäta finns en risk att man missar andra viktiga aspekter av elevens utbildning.

Hur kan lärare på bästa sätt nå en förbättrad samsyn kring betyg och bedömning?

– Det finns många fördelar med sambedömning. Sambedömning kan vara ett sätt att öka likvärdigheten i bedömningar och betygssättningar, eftersom den stärker lärarnas enighet i vad som ska bedömas. 

Med tanke på hur NP är utformat idag, och den roll NP har – vad är det som indikerar att NP kommer eller inte kommer fortsätta vara utformat som det är idag?

– Hela det nationella provsystemet står inför en utveckling bland annat på grund av den kommande digitaliseringen men också på grund av att Skolverket har tagit fram ett gemensamt systemramverk för proven. De nationella proven isfi ingår inte i den planerade digitaliseringen men är naturligtvis ändå under kontinuerlig utveckling.  En utmaning just nu är att hantera den stora exponering som sfi-proven utsätts för genom att de genomförs frekvent under en längre tidsperiod än på grundskolan och gymnasiet som har fasta provdatum. Vi brottas med en otillåten spridning av proven. Om eleven vet i förväg vilket prov hen ska skriva tappar provet sitt betygsstödjande syfte.  Vi behöver därför hitta en modell som bättre svarar mot vuxenutbildningens flexibilitet. Det arbetar vi med nu.