Oklarheteter om krav kring språk och samhällskunskap

Text: Andreas Kjörling.

[2021:03, 2021-03-15] Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) ger uttryck för stora oklarheter i utredningen kring språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap. NC menar att utredningens förslag väcker frågor kring både rättssäkerhet och strukturell segregering. 

I januari 2021 presenterades, genom statens offentliga utredningar (SOU 2021:2), ett delbetänkande kring språk och samhällskunskap för svensk medborgarskap. I delbetänkandet påvisas att en tydlig satsning på sfi-utbildning borde vara det primära för individen, och därmed också för samhället om man vill bidra till inkluderande processer.

Rapporten, som i sin helhet heter Utredningen om språk- och samhällskunskap för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap, föreslår att det ska införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för förvärv av svenskt medborgarskap. Ett förslag som, enligt Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), i sin tur kommer att gravt påverka situationen både för nyanlända och för sfi-utbildningen i sig. Bland annat, menar NC, kommer det att få ännu okända konsekvenser dels för vilken språklig nivå som förväntas uppnås i relation till inkludering, och dels därmed också för sfi-lärarens uppdrag i sig.

I utredningen föreslås flera metoder för kunskapsmätning, däribland genom speciellt framtagna prov i relevanta ämnen. Även uppvisande av godkända betyg från kommunal vuxenutbildning (Komvux) i sfi på D-nivå ska kunna ligga till grund för förvärvande av svenskt medborgarskap. Detta leder därmed i sin tur att ett ansvar att bedöma grunderna för ett eventuellt svenskt medborgarskap åläggs sfi-lärarna, vilket i sin tur även ställer krav på särskilda kunskaper kring bedömning av språkkunskaper specifikt för medborgarskap. Vidare gör NC gällande att en vedertaget låg andel av sfi-lärarna de facto är behöriga. Således saknas en från utredningens sida djupare diskussion kring rättssäkerhet för den som söker medborgarskap. Likaså framgår det av den tidigare utredningen som kallas KLIVA-utredningen (SOU 2020:66) att det (enda) bedömningsinstrument som idag finns tillgängligt inom är sfi är det nationella provet. Dock råder stora oklarheter kring hur provet genomförs i olika verksamheter.

Vidare ger NC uttryck för stora skillnader i förmåga att tillgodogöra sig det svenska språket, inte minst beroende på den studerandes ålder och även i relation till tidigare erfarenhet av studier. Dispens kan ges i de fall det åligger särskilda skäl. Det är dock upp till den sökande att göra anspråk på dessa skäl och därmed ansöka om densamma. I förlängningen riskerar förslaget om kunskapskrav i svenska och samhällskunskap därmed att leda till en typ av indirekt strukturell diskriminering knutet till ursprungsland, eftersom kort utbildning hos invandrade på gruppnivå kan kopplas till vissa länder. NC anser därför också att det måste framstå som tydligt för de som fattar ett politiskt beslut i den här frågan kring krav för svenskt medborgarskap, i sin nuvarande föreslagna utformning, riskerar att utesluta många.

Sammantaget råder alltså stora oklarheter kring hur en korrekt, rättssäker och inte minst för alla sökande rättvis språklig prövning ska kunna ske.

Text: Andreas Kjörling, sociolog och författare

NC svar i sin helheter finner du här:

https://www.andrasprak.su.se/om-oss/aktuella-nyheter/många-oklarheter-kring-språk-och-samhällskunskapskrav-1.536734

SOU 2021:2 finner du här:

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/01/sou-20212/

KLIVA-utredningen finner du här:

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/12/sou-202066/

 

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.