”Olika konstformer kan utveckla språket”
Text: Annsofie Engborg. Foto: Anna Hartvig
[2020:11, 2020-11-15] Inom sfi sker språkundervisningen vanligen genom dialogövningar, en muntligt förklarande lärare, textläsning, samtal och skrivövningar. Genom att aktivera andra sinnen än bara syn och hörsel kan vi variera undervisningen och utvidga elevernas lärande ytterligare.
Vid Institutionen för språkdidaktik arbetar Karin Boberg, tidigare programchef vid Skapa och Lära, där olika konstformer integrerades i olika skolors undervisning. Hon implementerade estetiska lärprocesser inom vissa lärarutbildningar vid Södertörns högskola, där hon sedan undervisade under tio års tid i just estetiska lärprocesser i tio års tid.
Idag arbetar hon som ansvarig för lärarstudenternas VFU (verksamhetsförlagd utbildning), som alltså är en del av lärarutbildningen. VFU är mer än att bara göra praktik. Under VFU-tiden ska blivande lärare utveckla sin didaktiska kompetens och samtidigt utveckla analys-, reflektions- och kommunikationsförmåga.
Sfi-lärartidningen ringer upp Karin Boberg för att ställa frågor om hur språkundervisningen på sfi skulle kunna varieras och hur vi kan ta in olika språkutvecklande konstformer i undervisningen.
I sfi-klassrum dominerar muntlig kommunikation, läsning och skriftliga övningar. Hur ser du att estetiska inslag kan utveckla språk hos vuxna?
– Det finns väldigt många olika sätt. Att iscensätta olika vardagshändelser som att gå till affären, exempelvis, och öva en konversation. Det är nervöst att gå till affären. Jag vet nog vad och hur jag ska fråga, men vad kan jag säga tillbaka när den andra väl har svarat? Vad gör jag när det kommer följdfrågor?
– Låt eleverna hitta på olika scener; gå till affären, gå till banken. Bygg gärna upp med rekvisita.
Karin Boberg svarar snabbt och direkt och sprudlar av idéer. Hon kommer från en musicerande familj och har under många år arbetat mycket med musik på olika sätt och i olika former. Att ta in sång och musik i undervisningen ser hon som något utvecklande och givande
– Använd musikens kraft i rytmiseringar. Med musik kan man öva att få till både uttal och rytmiseringar, även att lära sig sjunga underlättar ett rent uttal tidigt. Sånger ger även ytterligare ett tillfälle för att öva rim.
– Välj ut låtar med vuxenrelevant text. Sjung svenska låtar så att man samtidigt får ta del av svensk histora – Bellman och Taube, exempelvis. Även rap kan fungera. Rap är ju att prata med rytm, så det passar särskilt för dem som inte vill eller kan sjunga. De elever som kan och vill kan göra egen låt och skriva egna texter.
Inom estetiskt lärande spelar det visuella en stor roll. Bilder och bildteknik är också alternativ väg i språkundervisningen.
– Du kan använda bildkort för att använda till en berättelse eller ett händelseförlopp. Välj en text och läs upp den. Be eleverna att måla/rita en scen. Då kan man se om och hur de har uppfattat berättelsen. Samla ihop samtliga illustrationer från olika scener och titta på dem. Tillsammans kan de lägga dem i rätt ordning och samtidigt samtala och motivera ordningen. Sedan skriver de samma berättelse individuellt.
– Något som är väldigt effektivt är dockteater där eleverna kan använda en strumpa, en fingerdocka, eller något annat, som ska vara den som pratar. Det har visat sig vara frigörande för elever att låta ”någon annan” prata. Denna metod kan även användas vid redovisningar. Eleverna kan skriva en text som sedan framförs med hjälp av dockan. Det kan få den annars så tystlåtne eleven att prata. Vissa skulle tycka att det var befriande.
Digitala varianter på muntligt anförande eller dialoger via dockor eller motsvarande är att skapa scener i Plotagon eller motsvarande. Där kan eleverna skapa egna avatarer, skriva dialoger och sedan skapa scener där de inlästa dialogerna spelas upp. Spela in film med eller utan avatarer kan vara ett bra redskap.
I dansen, som är ytterligare en konstform, kan en dikt gestaltas för att få in den i kroppen. Eleverna kan öva rörelser som passar till vad man läser.
– Det är så skådelspelare gör och arbetar. Med gesten kommer vissa fraser och meningar. Det gör att de minns och att det blir ett flöde i framförandet. Det kan vara något som sfi-lärare kan använda sig av.
Tack, Karin, för pratstunden. Du har delat med dig av många intressanta och kreativa metoder för språkutvecklande övningar. Har du något du vill tillägga?
– Bra undervisning som ger effekt kan vara att faktiskt gå till sig själv. Titta på dig själv. Vad gör du på din fritid? Många av oss har konstnärliga fritidsaktiviteter utanför arbetstid. Plocka in dina intressen och lyft in det i undervisningen. Dina intressen och ditt engagemang smittar av sig hos eleverna. Våga att se resurserna du har i dig själv.
Lärare kan väldigt mycket man har mycket resurser. Inventera vad man har och vad man vill ge. Våga chansa.