Organisera för lärande

Text: Annsofie Engborg.

Inom organisationspedagogisk forskning studeras i huvudsak hur verksamheter organiseras och hur denna organisering formar och påverkar lärandet individuellt och kollektivt. Varje arbetsplats, inte bara skola, är en lärande arbetsplats. Vi lär oss i den sociala miljön, i både formella och informella möten och samtal. För lärare innebär det att kontinuerligt upprätthålla och utveckla sin kompetens, så att handlingarna och handlingsförmågan utvecklas i relation till de arbetsuppgifter, såsom krav och utmaningar, som ska utföras.

Centralt i organiseringen är att ge människorna förutsättningar att utveckla sin potential. Förutsättningar för detta är samordning av resurser och handlingar. En avgörande del är även ledarskapet. Ledarskapet utgörs av en socialprocess, en ömsesidig relation mellan ledaren och medarbetaren.

Överfört till elevens lärande innebär detta, med utgångspunkt från Dewey, att det centrala är det sociala sammanhanget och det sociala samspelet. Vi lär oss tillsammans, genom att se och höra varandra, agera tillsammans. Grunden i Deweys teoribildning är erfarenheter och reflektioner. Vi kan bara förstå det vi har varit med om och kan reflektera över. Eleven lär sig inte genom att vi enbart berättar. Informationen och innehållet behöver förankras.

För att förankra lärande på en arbetsplats kan aktionsforskning därmed vara givande (Lewin). Då följs och förankras förståelsen via sociala handlingar på arbetsplatsen. Vi kan också se att lärandet ökar i tempo ifall vi planerar för en serie på varandra efterföljande moment, något som kallas deuterolärande (Bateson).

Nyckelbegreppen för att organisera lärande enligt Skinner är systematisk, målrelaterad och återkoppling. Hur vi organiserar har betydelse för vilken typ av lärande som möjliggörs. (Kolb). Viktigast är dock att arbetsorganisationen utgår från individernas behov (Argyris & Schön), oavsett om det är elevernas lärande eller lärarnas lärande vi talar om. För att komma bakom kulisserna och förstå individerna finns en psykologisk dimension som vi inte får missa. Normer och värderingar styr vårt beteende och det behöver också uppmärksammas. För att minska klyftan mellan ”vad vi säger” och ”vad vi faktiskt gör”, samt skenbart samarbete är att öka arbetsplatsens förutsättningar för reflektion och dialog, att både reflektera i handling och över handling (Schön). Det reflekterande handlandet utgår från lärares och elevers egna frågor och nyfikenhet, vilket leder till metakognitiv kunskap och skapar ett utvecklingsinriktat och kreativt lärande.