Rättning – vad, när, hur?

Text: Annsofie Engborg.

I läraryrket är rättning en del av återkopplingen. Rättning och kommentarer upptar en stor del av lärarens arbete. Dels kan rättningen bestå av att explicit visa alla fel i texten och att skriva det rätta för att visa eleven vad som är korrekt. Dels kan rättningen utgöras av markeringar i form av symboler som visar att något är fel, men att överlämna till individen själv att lista ut vad – och hur det rätta ska formuleras.

Beroende på veckans grammatiska eller ortografiska fokus kan många gånger rättningen avgränsas till att enbart bestå av just det. Om veckans fokus är tempus kan rättningen begränsas till att just rätta verben.

Många gånger påtar sig läraren ansvaret att både rätta och ge återkoppling i form av kommentarer, medan det har visat sig vara framgångsrikt för vuxnas lärande att låta eleverna själva läsa och tillsammans utforska fel i texten. Genom samarbetsövningar kan eleverna tillsammans arbeta om texter.

I dialog och samtal möts elever med olika förkunskaper och förhandlar om hur meningar kan formuleras. Genom att lyssna till varandra och själv bidra till formuleringar utvecklas elevens metaspråk.