Reflexivitet genom det interaktiva samtalet
Text: Andreas Kjörling.
[2023:05, 2023-05-15] Genom samtalet växer språkförståelsen och självförtroendet. Genom att inkorporera en interaktiv undervisning i ämnen som inte är direkt kopplade till språkundervisning skapas synergier.
En förutsättning för att lära sig ett nytt språk är att faktiskt använda det. Trots det är den i praktiken djupt förankrade traditionella undervisningsformen betydligt mer präglad av mer eller mindre envägskommunikation mellan lärare och elev där repetitiva övningar i skrift och uttal lägger grunden för inlärning.
De senaste decenniernas forskning, med bland andra Jim Cummins i spetsen, argumenterar för en betydligt mer interaktiv undervisningsform där elever utvecklar sina kunskaper i främmande språk genom samtal med både andra elever och med läraren. Rent praktiskt kan det innebära att elever med samma modersmål paras ihop för att berätta och översätta historier för varandra. Likaså kan elever med en bättre språkförståelse matchas med de med en begränsad språkförståelse. Den ene får då hjälp medan den andre tränar sig i översättning vilket gagnar de båda. Uppgifter och det samtal som genereras både elever emellan och med läraren kan och bör många gånger göras domänspecifik. Det kan till exempel handla om att använda specifika yrkestermer som är relevanta i relation till elevernas tidigare utbildning. Domänsspecifik språkundervisning kan också relatera till ett särskilt ämne som exempelvis matematik, något som har givit upphov till begreppet etno-matematik.
Etniska aspekter av matematikundervisning
Den brasilianske matematikläraren Ubiratan D’Ambrosio la för mer än trettio år sedan grunden för det som kallas etno-matematik. Matematik som ämne kan vid en första anblick tyckas som universellt. Så är dock inte fallet, då det vi faktiskt räknar på många gånger är praktiskt förankrat och därmed också kulturellt betingat.
Etno-matematiken värdesätter samtalet genom olika kulturella värderingar för att värna det kritiska tänkandet som en grund för det demokratiska samhället där hegemoni och erövring kan bekämpas. Genom att sätta matematiken i sociala, kulturell och historisk kontext bjuds eleverna in till att kritiskt diskutera, utvärdera och utmana etablerade samhällsparadigm.
För någon som lär sig ett nytt språk kan steget till att kritiska diskussioner tyckas avlägset. Inte desto mindre kan metodiken ändå appliceras i betydligt enklare form. Genom att medelst turtagning läsa uppgifter högt och därefter diskutera utmaningar och lösningar kan språkundervisningen interaktivt inkorporeras i uppgiften. Mer komplexa problemformuleringar inom matematiken (och andra ämnen för den delen) kan ha mer än lösning. Att analysera problemet och därefter diskutera lösningar ger inte bara eleverna språkträning, utan också en möjlighet att visa vad de faktiskt kan, snarare än att belysa vad de inte kan vilket ofta kan vara fallet i traditionell kunskapsmätning där lärarens roll präglas av att rätta fel.
Sammantaget fungerar en tjänar en interaktiv undervisningsform flera syften – den gagnar själva förståelsen för ämnet som är huvudfokus för studierna, samtidigt som den också främjar språkliga färdigheter. Tillsammans tjänar de två syftena ett tredje emanciperande syfte, då eleven genom den interaktiva undervisningen (förutsatt att den är uppmuntrande) ges självförtroende att använda nyförvärvade verktyg till att kritiskt utvärdera och lösa problem. Sammantaget finns därmed många synergier att vinna på den interaktiva undervisningen, oavsett vilket ämne som är i fokus, då det är genom samtalet individen växer.
Andreas Kjörling, sociolog och författare