Samhällets behov av sfi

Text: Andreas Kjörling. Foto: Kate Gabor.

Sveriges befolkning uppgår till drygt tio miljoner människor och fortsätter att öka. I en rapport publicerad 2019 gjorde Arbetsförmedlingen gällande att en halv miljon nya jobb kommer att krävas för att vi Sverige ska kunna upprätthålla välfärden. I takt med att en allt större andel av befolkningen träder in i pensionsåldern, ökar därmed även försörjningsbördan för den arbetande delen av Sveriges population. Måttet på försörjningsbördan definieras som hela befolkningen dividerat med antal arbetande individer.

Likaså beräknas att bara en fjärdedel av den förväntade befolkningsökningen utgör en sysselsatta individer, medan majoriteten av befolkningsökningen utgörs av de som aningen är för unga eller för gamla för att arbeta, alternativt inte sysselsatta av andra orsaker.

Trots att Sverige med europeiska mått har en hög sysselsättningsgrad krävs likväl en ökning för att täcka samhällets behov. Kort sagt, det behövs fler skattebetalare som bidrar till den gemensamma välfärden.

Potentialen bland utrikes födda

Att svensk ekonomi skulle kunna klara den ökade försörjningsbördan utan invandring betraktas som både orealistiskt och icke önskvärt. Svensk invandring behövs för att sysselsätta en växande industri och med den ett växande näringsliv. Sysselsättningen bland invandrare har det senaste decenniet ökat. Exempelvis stod utrikes födda för drygt två tredjedelar av den ökade sysselsättningen under både 2017 och 2018. Trots det finns alltjämt stor sysselsättningspotential bland utrikes födda. I synnerhet bland utrikes födda lågutbildade kvinnor, där andelen som arbetar är lägre än i andra demografiska segment.

Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit grundad i humanitära skäl. Asylinvandringen har under senare år legat på högre nivåer än någonsin historiskt. I förhållande till befolkning hade Sverige 2016 högst andel asylinvandring i EU följt av små länder som Malta och Cypern. Det betyder i praktiken att integrationen i samhället och på arbetsmarknaden beräknas ta längre tid än vad som varit fallet om invandringen huvudsakligen utgjorts av arbetskraftsinvandring, så som exempelvis var fallet under de gyllene åren på 1950- och 1960-talet.

Med hänvisning till den gröna omställningen av industrin i norra Sverige säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, via ett pressmeddelande publicerat 17 februari, att det kommer att krävas upp till 100 000 nya anställda på längre sikt.

– Det kommer inte bara behövas kvalificerad arbetskraft inom teknik. Behoven av personal är stora inom utbildning, vård och service. De kan inte fyllas utan arbetskraftsinvandring.

Sfi spelar en viktig roll

En förutsättning för att kunna bli en del av det svenska samhället och den del av den svenska arbetsmarknaden är dock att språkliga barriärer minimeras. Nyligen överlämnades en offentlig utredning (SOU 2023:25) där kunskapskrav i både svenska och samhällskunskap föreslås för att bevilja permanent uppehållstillstånd. I utredningen lyfts sfi fram som en viktig del av den invandrades väg in i det svenska samhället. Dock utan reflektioner hur sfi idag faktiskt fungerar.

Lars Stjernkvist, nu chef för Kansliet för hållbart arbetsliv, har länge engagerat sig i sfi-frågor. I en kommentar till Sfi-lärartidningen, menar Stjernkvist, att det alltid funnits stora utmaningar i att ta tillvara den varierande kompetens som finns bland nyanlända. Stjernkvist efterlyser därför långsiktiga lösningar, inte minst då en viss rörlighet över gränserna alltid kommer att finnas oavsett politisk agenda.

Det finns därmed goda skäl till att bevara en offentligt finansierad språkinriktad vuxenutbildning som tar hänsyn till de varierande utbildningskrav och tillvaratar den varierande potential som finns i invandringen. Sfi behövs och bör fungera som en effektiv katalysator för etablering och integration av en för det svenska samhället utländsk välbehövd arbetskraft.

Andreas Kjörling, sociolog och författare