”Samtal är det viktigaste”

Text: Annsofie Engborg

Eva Bernhardtson är läromedelsförfattare och föreläsare med lång erfarenhet som sfi-lärare. Vi bokar ett möte för att samtala om samtalsundervisningen inom sfi. Vad innebär det att öva samtal och samtalsteknik – och vilket stöd ger läromedlen i samtalsövningar? Det här är ett område som engagerar Eva Bernhardtson starkt. Hennes svar är direkta och uttömmande.

Hur ser du på/vad tänker du om att undervisa samtal på sfi? 

– Samtal är det viktigaste inom hela sfi-undervisningen. Att ge eleverna många tillfällen att få samtala med varandra och diskutera stort och smått. Ordet samtal har jag enkelt förklarat för eleverna med att det är när människor talar med varandra.

Eva Bernhardtson uppmanar till att försöka att uppmuntra sfi-elever till samtal på svenska så mycket och så ofta som möjligt och att släppa kravet på att det ska vara perfekt språk.

– Om människor inte förstår dig eller om du inte förstår dem – fråga. Det påpekar jag flitigt och att det är bättre att fråga en extra gång än att tro att man förstår. Konflikter beror ju ofta på att människor missförstår varandra. Viktigt därför att träna just på det – vad man säger när man inte förstår: ”Ursäkta jag förstår inte” eller ”Ursäkta, kan du säga det igen?”.

Det är därför viktigt att betona att verkligen lyssna på varandra i en diskussion. Annars kan det bli så att vissa elever alltid dominerar samtalet, förklarar Eva Bernhardtson. I samband med samtalsövningar kan läraren bidra med en kulturell aspekt om att det i Sverige kan uppfattas som oartigt att avbryta den som talar och ge exempel på vad som kan vara passande att säga i samband med att man kanske måste avbryta: ”Ursäkta att jag avbryter”, eller liknande.

Ser du några utmaningar eller svårigheter i det att samtala?

– Problemet kan ibland vara att få eleverna att våga tycka. En del kvinnliga elever kanske kommer från kulturer där de inte är så vana att höras och ha åsikter och vi har väl alla träffat elever som berättat om hur de blivit straffade i skolan om de svarat fel. Att då studera svenska på sfi och ibland få svara på frågor där de det inte finns något rätt eller fel utan att det är de själva som har svaren är förstås ovant, resonerar Eva Bernhardtson.

Att stärka eleverna och få dem att tala och uttrycka åsikter är inte alltid enkelt. Det är en process som kan ta tid. Samtalsövningarna behöver motiveras, exempelvis med att det är ett sätt att lära sig svenska. För att utveckla språket behöver frågorna vara öppna, så att de inte bara kan besvaras med ja eller nej. I så fall ska frågan följas av ”Varför?” ”Varför inte?”

Vilka samtal är mest relevanta att undervisa om och låta eleverna öva?

– Samtalen ska vara om ämnen som verkligen engagerar och som ger eleverna tillfälle att uttrycka egna känslor, tankar, värderingar och erfarenheter genom att ta ställning, diskutera och göra jämförelser. Både informellt småprat och övningar i mer formell svenska behövs.

Inom vuxenutbildning är det högst relevant att samtalsövningarna ska vara användbara för eleverna – och gärna handla om sådant som vuxna i hela världen är intresserade av och har behov av att samtala om. Vare sig de kommer från Sverige, Syrien eller Somalia. Genom samtalens vuxenrelevans utvecklas ordförrådet så det blir användbart för just ett vuxet liv i Sverige. Samtal om intressanta ämnen bidrar till det.

– Samtalen ska till en del ha fokus på det språk som de möter i samhället och vara kopplat till vuxnas rättigheter och skyldigheter som medborgare och konsumenter, resonerar Eva Bernhardtson.

– Att träna på det ger både säkerhet i språket och självständighet i samhället. Men samtalen ska förstås också handla om att vara människa och vad som är viktigt i livet.

– För att kunna förstå Sverige är det också viktigt att göra kulturella jämförelser och berätta om hur det var i födelselandet, resonerar Eva Bernhardtson.

Vad tänker du om hur samtalsundervisning kan gå till?

– Jag brukar börja samtalen enkelt med en lista påståenden att välja bland. Eleverna får sitta i grupper om tre och fråga varandra. ”Vad tycker du om?” ”Vad tycker du inte om?”. På listan kan stå: titta på sport/ lyssna på musik /måla tavlor /snickra /spela gitarr/ spela fotboll/ dricka kaffe/ promenera/ åka buss/ diskutera politik. Ganska ofarligt! Vid nästa tillfälle är det roligt att höra hur eleverna fyller på med egna meningar om vad de tycker om och inte tycker om.

Eva Bernhardtson menar att grupper om tre är lagom, och att det är bättre än att sitta i par. Chansen till samtal ökar om de är tre. Viktigt är också att berätta vad man kan säga för att fråga om någons åsikt och vad man kan svara – anpassat efter språknivå förstås: (se SamSpråk 2 s 123)

Vad tycker du? Tycker du att.. ?
Ja, det tycker jag också. Ja, jag håller med dig. Jag har samma åsikt som du. Jag tycker också att det är viktigt för att …
Nej, det tycker inte jag. Jag håller inte med dig. Jag tycker inte som du. Det är inte min åsikt. Jag tycker … 

Avslutningsvis – kan du ge ett konkret exempel på någon samtalsövning ur Samspråk?

– Dikten Ensamhetens tankar av Verner von Heidenstam finns i SamSpråk 2 (s. 66). ”Jag längtar hem sen åtta långa år….” Den har lett till många intressanta samtal och ett behov hos eleverna att prata om vad de längtar till. Deras svar varierar: Tills det blir varmt/tills min dotter gifter sig/tills jag får barnbarn/till min mammas mat/till min släkt/till min by/tills kriget är slut/tills jag får ett jobb/tills jag är färdig på sfi

– Ett starkt minne jag har är en gång, när vi efter diktens inledning ”Jag längtar hem …”, fortsatte samtala om: ”Vad är hemma för dig? Vad behövs för att skapa ett hem?”
Då kom det från en elev ett svar som jag aldrig kommer att glömma: ”Hemma är där människor förstår mig”.

Eva Bernhardtson om att öva samtal i undervisningen:

Om man möts i att delge varandra erfarenheter så blir man mer som jämbördiga vuxna än som ”lärare och elev”. Jag delar ju förstås också med mig av mina erfarenheter för att visa vem jag är.  Dessutom tror jag att om man får använda egna erfarenheter som skapar egna inre bilder så minns man bättre. Det konkreta stannar i minnet på ett annat sätt än abstrakta termer. Det gäller allt starkt engagemang.

Vi behöver ge våra elever viktiga verktyg för att ha chansen att fungera i vårt samhälle. Språket ska användas för att visa vilka de är som individer i det nya landet och på det nya språket. De behöver öva sitt språk för att komma till sin rätt.

Jag tänker alltså på individanpassad undervisning på två sätt:

Undervisningen ska passa individerna i gruppen så att var och en studerar på en lämplig nivå.  Men också att undervisningen ska ge eleverna många tillfällen och möjligheter att visa vilka de är som individer på det nya språket, även om det är på ett enkelt språk.  Och då är samtal betydelsefullt.

Tipslista

Poängtera för eleverna att:
De inte ska avbryta varandra i samtalet.
De ska fråga varandra om de inte förstår.
De kan lära sig mycket av varandra i samtalet.
Samtal har inget facit. Det är vad de tänker och tycker som är viktigt.
Samtal är det viktigaste för att lära sig ett nytt språk.

Tipslista

Träna på uttryck inför samtalsövningarna:
”Ursäkta jag förstår inte”.
”Ursäkta, kan du säga det igen”.
”Kan du säga det en gång till?
”Ja, det tycker jag också.”
”Jag håller med dig.”
”Jag har samma åsikt som du.”
”Jag tycker också att det är viktigt för att …
”Nej, det tycker inte jag.”
”Jag håller inte med dig.”
”Jag tycker inte som du.”
”Det är inte min åsikt. Jag tycker …