Hur ser NC på lärarfortbildning?

”Skolledningen avgörande faktor för hållbar kompetensutveckling”

Text: Annsofie Engborg

Lillemor Malmbo, projektledare vid Nationellt Centrum för svenska som andraspråk (Stockholms universtitet), beskriver NC som ett resurs- och utvecklingscentrum för hela landet, vars uppdrag styrs av en förordning. Kort kan uppdraget sägas handla om att genomföra insatser och uppdrag samt påverka och samverka med omgivande samhället för att nyanlända och flerspråkiga elever ska erbjudas goda förutsättningar att klara sina studier och bli aktiva i samhälls- och arbetsliv.

Hur ser du på NC:s roll för blivande och aktiva lärare?

– Som jag ser det har vi en viktig roll för både blivande och aktiva lärare där vi kan fungera som bollplank och vara någon att vända sig till med frågor och funderingar kring nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. NC utför ju även kompetensutvecklingsinsatser och inom vuxenutbildning pågår just nu en insats i Uppsala kommun.

– Samtidigt som NC är ett resurs- och utvecklingscentrum vet vi ju även hur oerhört olika förutsättningar som finns ute i verksamheterna och därför blir det viktigt för oss att samverka och påverka med beslutsfattare som tjänstemän och politiker.

Vilka tankar har NC om hur vi kan locka icke behöriga lärare att läsa in sin behörighet?

– Jag tror att inte frågan om obehöriga lärare handlar om att locka de obehöriga lärarna, för många vill nog läsa in behörigheten. Istället handlar det nog mer om att få till förutsättningar som gör det möjligt för dem att faktiskt läsa in behörigheten. I mars 2017 tog NC fram ett förslag för en arbetsintegrerad ämnesutbildning i svenska som andraspråk med inriktning mot vuxenutbildning. Den skulle vara för verksamma, men obehöriga lärare inom grundläggande vux eller sfi. Kortfattat skulle det vara en distansutbildning på 90 hp (3 år på halvfart) med VFU på den egna arbetsplatsen.  De verksamma obehöriga lärarna skulle kunna få en fast tjänst hos huvudman och benämnas t.ex. ”sva-lärarkandidat” och få beräknad nedsättning i tjänst för studierna 20 % via statsbidrag.

Förslagets syfte för ämnesutbildningen i sva var tvåfaldigt: 1) att så snart som möjligt öka kvaliteten på undervisningen främst inom svenskundervisning för invandrare men även i svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom komvux, samt 2) åtgärda lärarförsörjningen för dessa uppdrag, dvs snabbt och ändamålsenligt (och på både kort och lång sikt) utbilda lärare med relevant kompetens.

– Den stora vinsten med förslaget är att utbildningen helt skulle bygga på den dagliga verksamheten, kunna omsättas direkt i klassrummet och med tiden bli allt mer teoretisk så att man till slut ändå läst all teori.

– Jag tror att det är ett förslag som skulle vara väl värt att se över igen men då behöver det också finnas en politisk vilja att få fram förutsättningar för den här typen av arbetsintegrerad utbildning, säger Lillemor Malmbo.

Hur går NC:s resonemang kring lärarfortbildning?

– Det är ju huvudmannen som ska se till att det ges möjligheter till kompetensutveckling och det är rektor som är ansvarig för den pedagogiska utvecklingen.ansvarar för lärares fortbildning och kompetensutveckling. Men det vi vill lyfta fram är att idag anses nyanlända och flerspråkiga elevers möjligheter till lärande vara hela skolans ansvar (inte enbart sva-lärarens). Det innebär att alla yrkesverksamma lärare, oavsett ämne, behöver kunskap om nyanlända och flerspråkiga elevers lärande.

Lillemor Malmbo berättar även att när det gäller insatser som NC håller i har de alltid som mål att de ska vara långsiktigt hållbara, dvs att lärarna som deltar genom insatsen får förutsättningar för att utveckla arbetssättet vidare efter insatsens slut. Varje insats ses som ett samarbetsprojekt mellan huvudman och NC så att insatsen blir anpassad efter huvudmannens behov och förutsättningar.

– Det är också därför som vi prioriterar att arbeta med insatser som löper över längre tid, exempelvis med ett antal tillfällen över ett läsår, och det är även anledningen till att vi alltid involverar skolledningen. Vi menar också att skolledningens aktiva delaktighet är en avgörande faktor för att en insats ska kunna bli framgångsrik och hållbar.