Bok om digitalisering och kollegialt lärande

Skolutveckling som påverkar elevers lärande

Text: Annsofie Engborg

Sfi-lärartidningen fick en pratstund mitt i det glödande slutkorrekturarbetet av den kommande boken Att integrera digitalisering och kollegialt lärande – om skolutveckling (2020). Författare är Edward Jensinger, rektor i Lund, och Marie Sjöblom, vetenskaplig utvecklingsledare i Malmö.

– Väldigt många skolor driver kollegiala möten, men vi kan se att det inte nödvändigtvis alltid är kollegialt lärande som pågår, menar Edward Jensinger.

Hur definieras kollegialt lärande?

– Vi har tillsammans, utifrån forskning och egen erfarenhet, utformat en definition av vad vi menar är kollegialt lärande: Kollegialt lärande är ett strukturerat, fokuserat och långsiktigt samarbete mellan lärare, för att utveckla färdigheter och kunskaper om undervisning, som leder till reella skillnader för elevers lärande.

Idén till boken Att integrera digitalisering och kollegialt lärande – om skolutveckling kom till genom att Edward och Marie såg att bokens områden, digitalisering och kollegialt lärande, kan vara mer än vad de ofta uppfattas som. Detta var en tanke som processades och utvecklades.

– Marie och jag har jobbat tillsammans tidigare med bland annat digitalisering och kollegialt lärande. Vi har samma ingångar till kollegialt lärande och hur bristfälligt kollegialt lärande kan gå till om det vill sig illa. Vi har tagit del av den ifrågasättande inställning lärare ibland kan ha till kollegialt lärande. Även området digitalisering behöver synliggöras bättre. Det är så mycket mer än bara teknik. Rätt genomfört kan digitalisering och kollegialt lärande bidra till det vi kallar integreringsvinster, säger Edward Jensinger.

– Jag kommer mer från perspektivet kollegialt lärande, medan Edward kommer mer från perspektivet digitalisering. Vi ville synliggöra vilka vinster som kunde skapas när dessa perspektiv, digitalisering och kollegialt lärande, förenas konstaterar Marie Sjöblom.

Både Edward Jensinger och Marie Sjöblom framhåller att digitalisering och kollegialt lärande i sig inte har något egenvärde. Poängen är att se hur man kan förbättra verksamheten och hur det kommer eleverna till gagn.

– Vi ska inte digitalisera för digitaliseringens skull och inte heller sätta igång kollegialt lärande för det kollegiala lärandets skull. Skolutvecklingsinsatserna ska bidra till mervärde, betonar Edward Jensinger.

– … som leder till ett lärande för eleverna, kompletterar Marie Sjöblom.

Hur kan man då organisera kollegialt lärande? Marie Sjöblom menar att man ska undvika breda generella frågor, utan istället utgå från konkreta frågor och behov som eleverna och därmed läraren har, exempelvis ämnesdidaktiska frågor. När det gäller digitalisering resonerar Edward Jensinger att det inte ska vara teknisk kompetens som ska vara i fokus utan hur tekniken används didaktiskt eller hur tekniken på annat vis kan bidra.

– På sfi kan kollegialt lärande och digitalisering fokusera på sådant som leder till elevers måluppfyllelse, till exempel god språkutveckling. Lärare i samhällsorientering kanske inte ska ingå i ett kollegialt lärande tillsammans med sfi-lärarnas utan istället ha en egen ämnesdidiaktisk grupp, resonerar Edward Jensinger.

– Det kollegiala lärandet behöver fokusera på vad lärarna kan förändra i sin undervisning för att möta elevernas behov, säger Marie Sjöblom.

På frågan om hur digitalisering och kollegialt lärande ska gå till i den stressade lärarens vardag fastslår Marie Sjöblom att skolan måste prioritera det som är viktigt på riktigt. Att skolledaren måste schemalägga och skapa förutsättningar för lärarnas kompetensutveckling.

Edward Jensinger varnar också för lärarmöten som kallas för kollegialt lärande men som egentligen mest är administrativa planeringsmöten. Det är bra att lärare träffas på olika möten men de ska inte förväxlas med ett kollegialt lärande. Istället efterlyser Edward och Marie djupa ämnesdidaktiska diskussioner för att utveckla både elevers och lärares lärande.

– Om vi måste prioritera ned någonting så kan vi ifrågasätta lärares administrativa möten. Ett bra samarbete kan också spara arbetstid genom gemensam lektionsplanering och/eller kollegialt stöd, säger Marie Sjöblom.

Med två olika bakgrunder och områden, digitalisering respektive kollegialt lärande, men ändå med samma syfte och mål, skolutveckling och elevers lärande, skriver Edward Jensinger och Marie Sjöblom nu på sin första gemensamma bok tillsammans.

– Våra, alltså min och Maries, världar slogs ihop 2015 när vi arbetade tillsammans som områdeschef respektive förvaltningsövergripande lektor med fokus kollegialt lärande, berättar Edward Jensinger.

– Vi behövde en struktur och därmed en gemensam definition av kollegialt lärande. Den formulerade vi då – och nu kommer snart boken, förklarar Marie Sjöblom.

Boken Att integrera digitalisering och kollegialt lärande – om skolutveckling beräknas komma ut i slutet av februari, 2020.

fotnot

Edward Jensinger, rektor på NTI-gymnasiet i Lund, är mångårig skolledare på olika nivåer och jobbat med digitalisering i många år. Författare till 12 tankar om skolans digitalisering (Gleerups, 2:a uppl. 2019) och bloggar om sina skolledartankar på http://edwardochskolutvecklingen.blogspot.com.

Marie Sjöblom, vetenskaplig utvecklingsledare på Pedagogisk Inspiration Malmö och forskarstuderande i matematikdidaktik på Malmö universitet. Som vetenskaplig utvecklingsledare ingår Marie i en utvecklingsavdelning som stöttar alla tre skolförvaltningar i Malmö stad – förskola, grundskola, gymnasiet och vux. Marie Sjöblom harlärarbakgrund och har även arbetat som förvaltningsövergripande lektor med inriktning kollegialt lärande.