Att skriva sig till läsande
Skrivövningar med bokstavskombinationer som grund
Text: Annsofie Engborg/Carolina Borelius. Foto: Privat.
[2023:12, 2023-12-15] Hur lär man sig att läsa och skriva i vuxen ålder? I Kalmar arbetar sfi-läraren Carolina Borelius med Wittingmetoden.
Metoden utgår från elevens talspråk består av en teknik där en innehållsneutral bokstavskombination lärs ut. Genom att öva dessa språkstrukturer kommer läsandet att automatiseras. Parallellt sker en förståelseprocess där individen kommer upptäcka vad hon kan eller inte kan. På Axel Weudelskolan i Kalmar arbetar Carolina Borelius. En grupp sfi-elever på kurs A arbetar med Wittingmetodens avlyssningsskrivning och fria associering.
Hon berättar hur arbetet kan gå till:
Vi börjar med avlyssningsskrivning (övning 1:1 i Vägledningen). Jag visar med tecken på tavlan att det kommer bli två bokstavsljud och att jag vill att eleverna ska skriva i en spalt. Detta fixar alla utom en ny elev. Jag får påminna flera elever om att bokstaven “l” är ganska mycket högre än ett “i” utan prick. Vokalerna är inte helt på plats hos dem som inte har jobbat så mycket med avlyssningsskrivning. Särskilt svårt är det för den nya eleven. Jag får också påminna eleverna om att säga efter mig innan de skriver,
När vi är färdiga skriver jag själv upp spalten på tavlan och ber eleverna associera ett par ord som exempel. Alla elever skriver självmant in exempelorden i sina listor. Sedan får eleverna associera individuellt. Några elever hittar ord som de inte förstår och jag får tala om att det inte hjälper att använda iPads och telefoner utan att man ska försöka hitta orden i sitt huvud. Det går bättre för en del elever än för andra, men alla lyckas till slut hitta minst ett unikt ord som bara de har hittat. Under tiden har min kollega modersmålsstödjaren dykt upp för att vara med under resten av lektionen.
Alla elever får sedan välja ett ord som de sätter in i en mening. Jag skriver meningarna på tavlan bredvid spalten från avlyssningsskrivningen. Vi läser dem tillsammans och upptäcker några svårigheter. En elev lyckas inte uttala “Stockholm” trots att vi övar flera gånger. (Det blir individuell läxa till nästa vecka).
ol skola Vi studerar i skolan.
el elev I klassrummet studerar nio elever.
elva Jag går till doktorn klockan elva idag.
al alla Alla studerar och lyssnar på läraren.
äl hjälpa Kan du hjälpa mig?
il vilka Vilka språk talar du?
bil Jag vill köra bil till Stockholm. Hur lång tid tar det?
öl Öland Jag bor på Öland.
al all, allt Tack, jag vill gärna äta tillsammans med dig. Jag äter allt utom fläskkött.
Eleven säger först: “Jag äter allt mat.” Det behöver redas ut och ordet ”utom” var problematiskt. Jag försöker förklara att ”utom” betyder ”men inte”.
Jag ber alla skriva av meningarna och passar på att under tiden själv skapa ett dokument i min dator med meningarna. Alla elever får ett varsitt utskrivet exemplar innan vi går vidare.
Min kollega läser meningarna tillsammans med de elever som talar de språk hon kan och jag tar med mig de andra eleverna till ett annat klassrum och läser med dem. I dag blev det precis halva gruppen var! Ord som visade sig vara svåra var “vilka” och “gärna”. Det är också svårt att uttala “fläskkött” och flera elever läser “hälpa” istället för “jälpa”. Min kollega kan såklart föra en djupare diskussion om orden med eleverna än vad jag kan. Hon kan också upptäcka fler missförstånd.
Efter rasten ska vi jobba med “Hösten” och när jag berättar det så ser alla elever ut som om de förstår. Min kollega stoppar oss och frågar om alla verkligen förstår? Alla nickar. Kollegan ber eleverna förklara vad jag hade sagt. Det visar sig att ingen har förstått att vi ska jobba med Hösten. Vi får helt enkelt backa. Jag förkortar och säger “höst”. En elev säger då till slut ordet ”årstider” och vi grottar ner oss i det en stund, tills vi menar att alla elever är med. Detta leder till att vi avslutar lektionen med att prata om hur viktigt det är att tala om när man inte förstår. Hur ska läraren annars kunna hjälpa till!?
Den första lektionen skapade stort engagemang och jag är säker på att eleverna fick med sig mer bestående kunskaper från den än från den efterföljande lektionen. Lektion två pumpade jag på med en film om hösten med tillhörande skrivuppgifter, som de flesta löste genom att bara skriva av det som sades och fanns i text på filmen. Det blev dessutom tydligt att det var mycket svårare för eleverna att läsa dessa höst-meningar för mig,än första lektionens meningar som vi skapat och bearbetat tillsammans.
./.