Månadens skola: Falkenberg

Skrivprocess och kamratrespons

Text: Annsofie Engborg. Foto: Privat.

[2023:12, 2023-12-15] I Falkenberg undervisar Veronica Frejeberg och Margareta Kihlgren Karles på sfi. De har två grupper gemensamt, 2D och 3CD och sanplanerar med ytterligare en lärare som har en flexgrupp. För att underlätta samplaneringen använder de samma planering som bas. Eleverna tränas i skrivprocessen, digitala presentationer – och att ge kamratrespons.

Ni delar på två grupper. Hur går det?

– Eftersom vi jobbar tätt tillsammans går det bra att jobba med båda grupperna. Vi ser flera synergier med det. 2D har långsammare fart men samma innehåll. Vi började med presentationer även i 2D men i långsammare takt, berättar Margareta Kihlgren Karles.

– I en av skrivuppgifterna har vår kollega Lisa en kurs i hur man gör en google-presentation. Eleverna behöver träning i att läsa in eget ljud och göra presentationer i google. Lisa kommer till klassen för att repetera och fördjupa. Vi gör det för att de möter detta även i andra kurser. De har gjort presentation om sommaren och om sin favoritsång. De som är nya får lyssna till presentationerna.

Margareta berättar att de har hittat en viss rytm i undervisningen om skrivande. Eleverna får skrivuppgifter varannan vecka och detta ska resultera i manus till en powerpointpresentation. Eleverna arbetar med nyckelord och med text i sitt skrivande och med kamratrespons i textbearbetningen.

Och hur gör ni i studieväg 3?

– I 3 CD har vi moduler under tre veckor som vi ska öka till fyra från nyåret. Presentationsuppgiften är obligatorisk. Vi tränar på googlemiljön, formulär och att göra en presentation. De får feedback på presentationen. Responsarbetet görs både som kamratrespons och via feedback från läraren, berättar Veronica Frejeberg.

– De ska skriva manus och träna på att planera på vad de ska säga. Att de känner sig säkra på att presentera och prata inför de andra. Vi har jobbat med presentation i drygt ett år nu och vi utvecklar. Förra temat var arbete och facket, och om jobb de vill ha i framtiden. Just nu är temat kulturlivet och staden.

Kamratrespons

Utgångspunkten i skrivövningarna är cirkelmodellen som alltid finns i bakhuvudet. De jobbar även med skrivmallar. Det stora arbetet är att träna på hur man ger kamratrespons.

Hur arbetar ni med respons och feedback?

– Det finns en viss svårighet med kamratrespons. Vi måste först arbeta med trygghet i gruppen och modellera vad eleverna ska bedöma. Då blir det bra, förklarar Margareta Kihlgren Karles.

– Vi är måna om att använda korrekt grammatiska begrepp och att eleverna får ett metaspråk. När de gör kompisrespons ska de hitta styrkor i texten och försöka se vad som saknas. De tipsar varandra om hur texten kan utvecklas. Det är även viktigt att avgränsa feedbacken och bara ge feedback inom ett specifikt grammatiskt fokus. Ibland pratar vi gemensamt vilken feedback kan vi ge till exempel, vilka brukar du få, förtydligar Veronica Frejeberg.

– Det underlättar att både lärare och elever använder samma begrepp. Eleverna kan säga till varandra att utveckla subjektet i en mening. De känner igen och använder samma begrepp.

Först elevrespons, därefter lärarrespons

Sfi-lärarna Veronica och Margareta betonar även vikten av att anonymisera texter. Fokus blir då helt och hållet på hur man ger bra feedback. Att inte veta vem som har skrivit texten gör att det blir fokus på just text och inte personen. När eleverna ska ge kommentarer räcker det med tre. Vad är bra i texten och vilka tips vill eleven ge?

– Vi lyfter in i Jamboard och visar felaktiga texter. Då sitter de i smågrupper och får 5–6 meningar och skriver förslag till varje mening i små grupper, tre och tre. Det ger dem en gemensam träning i ordföljd, tempus, uttryck. Särkilt de unga gillar Jamboard, berättar Margareta Kihlgren Karles.

– Efter elevresponsen får de lärarens feedback. Jag som lärare kommenterar feeedbacken som eleven har fått. Ibland har de fått riktigt bra feedback, men ibland behöver jag gripa in och ge eleven mer feedback, förklarar Veronica Frejeberg.

”Det ska vara roligt att skriva”

Skrivprocessen, grammatisk medvetenhet och kamratrespons är viktiga delar i elevernas skrivutveckling.

– Vi behöver hitta intressanta ämnen att skriva om. Det lustfyllda lärandet är så viktigt, menar Margareta Kihlgren Karles.

– Ja, vi försöker ständigt hitta roliga skrivuppgifter, instämmer Veronica Frejeberg.

– Ja, det är viktigt för det ska vara roligt att skriva, fastslår Margareta Kihlgren Karles.