Sociala mediers möjligheter och utmaningar i undervisningen

Text: Andreas Kjörling

Fenomenet sociala medier växte med att internet blev allt mer interaktivt i början av milleniet då Webb 2.0 växte fram under ett par års tid. Sidor och digitala gemenskaper som MySpace och Facebook tillhörde de tidiga jättarna, men även Spray och Yahoo var viktiga spelare på den digitala interaktiva scenen. Den interaktiva webben, genom vad vi till vardags kallar sociala medier, blev snabbt en genomträngande del av vår vardag. Så pass att den inte längre är genomträngande i vår vardag, utan snarare är vår vardag. Nästan all interaktion vi har med varandra kretsar numer på något vi kring sociala medier, vare sig de är ett medel för kommunikation eller ett ämne för densamma. På förekommen anledning tar nu sociala medier även plats i undervisningen.

Inom socialkonstruktivismen förstås lärande som en social process där eleven bygger vidare på tidigare kunskaper. Eleven är därmed inte bara mottagare av information, utan utgör också en interaktiv del i sitt eget lärande. Metodiken stammar från Vygotskij och är ingalunda några nyheter för någon inom det moderna utbildningsväsendet, i synnerhet inom språkinlärning där nya kunskaper kontinuerligt läggs till befintliga varvid det nya språket utvecklas. Föga överraskande kan sociala medier här erbjuda värdefulla resurser.

För att undersöka i viken mån sociala medier kan bidra till förbättrade studier studerade de danska forskarna Mondahl och Razmerita språkinlärning hos 150 vuxna studenter. De båda forskarna intresserade sig för de fem aspekterna samarbete, motivation, processande av information, studenternas förmåga att använda nya metoder och sist men inte minst det slutliga resultatet av studierna.

Mondahl och Razimerita kom fram till att samarbete och motivation gagnade elevernas studier, samt att sociala medier här kan underlätta delandet av information och i längden gagna inlärningen. Likaså kan sociala medier bidra till processandet av information genom diskussioner online. Även här är det upplevelsen av kollektiv kunskap som gör sig mest påtaglig. Vad gäller själva språkinlärningen däremot, ses den mer som en personlig framgång än en kollektiv framgång. Många av eleverna som deltog i forskningen upplevde en risk för plagiering i sociala medier. Möjligen kan det kopplas till känslan av språkkunskaper som en personlig framgång mer än en kollektiv framgång. Interaktiviteten och den snabba återkoppling som sociala medier möjliggör sågs av eleverna som motiverande. I samma anda påtalades att en asynkron interaktion var begränsande, då väntan på svar upplevdes som mindre motiverande.

På det hela taget visade studien att eleverna som använt sociala medier i sina studier ställde sig positivt. Dock saknas ännu forskning för att till fullo förstå hur användandet av sociala medier påverkar dels den enskilde elevens studiemotivation och dels hur det slutgiltiga studieresultatet förändras. Ett rimligt antagande här är att en digitala medium i sig inte kan ses som generellt fördelaktigt utan att ta hänsyn till innehållet i undervisningen. Vidare är det också rimligt att anta att ett material skapat för traditionell analog undervisning inte automatiskt kan överföras till en digital interaktiv undervisning faciliteras av sociala medier, utan snarare måste undervisningens innehåll anpassas för det medium det avses att förmedlas med.

Text: Andreas Kjörling, författare & sociolog