Specialpedagogkonsult Maria Engstam

Samtalsmetodik

Text: Maria Engstam

[2021:06, 2021-06-15] När vi arbetar med elever i behov av stöd är det viktigt att kommunicera eller samtala och det är ofta med hjälp av samtal som vi bygger upp en relation.

Ett möte med en annan människa innebär att vi signalerar att vi vill skapa en kontakt. I mötet visar vi den andra respekt, förståelse och ett visst mått av vänskaplighet. Mötet och samtalet ska präglas av en vilja att komma nära den andre och ska syfta till att någon form av förändring ska äga rum.

Det professionella samtalet skiljer sig från ett privat samtal med vänner eller familj. I ett professionellt samtal är det viktigt att fokus är på exempelvis eleven och vi lyssnar aktivt. Detta innebär att vi stänger av våra egna tankar och behov och verkligen lyssnar på vad eleven försöker säga och att vi försöker förstå vad eleven vill förmedla till oss. Samtalet ska också vara målinriktat, så att vi ska kunna redogöra för vad resultatet av samtalet ska bli.

För att ett samtal ska kunna kallas professionellt ska det också äga rum med hjälp av samtalsmetodik. Det innebär bland annat att det finns ett syfte med samtalet. Syftet kan vara att ge upplysningar, lösa problem, vägleda, orientera eller lägga något till rätta. Det är alltid lättare om eleven i förväg vet vilket syfte samtalet ska ha eftersom då kan hen förbereda sig inför samtalet och undvika oro i förväg.

När vi ska genomföra samtalet är det att föredra att boka en plats där vi kan sitta ostörda och samtala. Det är viktigt att komma i tid, ha en gemensam överenskommelse om hur långt samtalet ska vara och inte minst avsluta i tid. Att veta hur långt samtalet ska vara kan vara en lättnad för eleven i förväg eftersom det visar om hur vi som samtalsledare har tänkt.

Ett professionellt samtal handlar om att vi vill ha information av något slag och då använder vi oss av frågor. Det gäller även att tänka på hur vi ställer frågorna. Om vi ställer en sluten fråga kan den endast besvaras med ja eller nej. Exempel på detta kan vara ”Trivs du i skolan?” Vid öppna frågor får vi fler ord i svaret och chansen till att vi får ett ärligt svar är större. Exempel på detta kan vara: ” Vad tycker du om att studera på sfi?” Vid öppna frågor använder vi oss av frågeord såsom: vad, hur, vem eller när? Däremot ska vi inte använda frågeordet ’varför’ eftersom det kan uppfattas som anklagande. Exempel på detta kan vara: ”Varför gör du inte läxan?” Ett alternativt sätt att formulera frågan skulle kunna vara: ”Vad är det som gör att du inte gör läxan?” Här fokuserar vi på att få en förståelse via fakta i stället för att skuldbelägga.

För elever på sfi med obehandlad hörsel- och synnedsättning och elever har en funktionsnedsättning kan det finnas svårigheter att förstå muntligt språk. Då kan vi underlätta kommunikationen genom att använda bilder som stöd, förstärkning och förtydligande av det vi vill förmedla. Bilder kan vara fotografier, teckningar, symboler eller tecken.

Här är länkar till bildstöd:

 

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.