Språket i vardagen
Text: Andreas Kjörling. Foto: Staffan Larsson
[2021:02, 2021-02-15] Språket genomsyrar vår vardag, inte bara det talade språket utan framför allt det skrivna språket. Även den som inte säger sig läsa särskilt mycket, eller kanske inte alls, möts varje dag av en mängd olika skrivna budskap. Texter i vår vardag – och därmed läsförståelse – är därför en grundbult i deltagandet av vårt demokratiska samhälle.
Texter finns överallt, inte bara i tidningar, böcker och på internet. Bara på väg till jobb/skola eller affären möts vi av en mängd olika budskap, instruktioner och påbud. Allt i form av texter som vi medvetet eller omedvetet läser. Kort sagt, vår vardag genomsyras av språk i sådan utsträckning att vi många gånger inte ens tänker på det; språket och budskapen bara är där. Samtidigt är det genom språket som vi förmedlar viktig information, kommunicerar och skapar oss en bild av det samhälle vi lever i.
Alla har vi någon gång läst en text utan att förstå den, eller kanske för i nästa sekund, även om vi faktiskt förstått vad stod, glömma bort budskapet. Kanske glömmer vi budskapet som texten bär med sig, men påverkas ändå på något sätt.
För att höra mer om språk i vardagen ställde vi frågor till Linnea Hanell, forskare på Stockholms universitet och anställd på Språkrådet, en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.
Hur är det egentligen med språket och vad innebär det för oss?
– En sak som präglar samhället och att vara medborgare idag, är ju att väldigt mycket bärs upp av ganska avancerat språkanvändande, framför allt i läsande och skrivande. Det betyder att för att kunna fungera i samhället så måste man kunna ta till sig ganska avancerade meddelanden. Både på svenska och andra språk, så det är viktigt att man inte får ett enspråkighetsfokus här. Jag tror att det här är en väldigt viktig utmaning för sfi. En utmaning i att utrusta människor med den här typen av kompetens.
Att behärska språket är en förutsättning för att till exempel kunna följa nyheter, diskutera, tycka till och påverka samhället. Det vardagliga språkets krav blir här en fråga inte bara för individen utan också för demokratin i samhället. På min fråga om det kan vara exkluderande, inte bara för människor med ett annat modersmål, utan för samhällsgrupper i allmänhet svarar hon:
– Jag vet inte om det finns en språklig exkludering, däremot tror jag att det finns stora skillnader mellan hur olika samhällsgrupper kommunicerar. Dels kan det ha att göra med att folk talar olika namngivna språk, som engelska och arabiska, men det kan också handla om att vi pratar ”i våra bubblor”.
– I ett öppet och digitaliserat samhälle som vårt är det kanske lätt att tro att vi alla har direktkontakt med alla andra som talar svenska, att varenda svensk bara är ett klick bort. Så skulle det kanske kunna vara, rent tekniskt, men jag tror inte att det fungerar så i praktiken. Det är inte lätt att förstå vad det beror på, men jag tror att det hänger ihop med språk och språkbruk.
Upplevelsen av vad olika samhällsgrupper och människor pratar om handlar naturligtvis om språk. Någon kanske säger att det är ’fina ord’; men vad betyder orden egentligen och hur kan de förändra något som rör den nära omvärlden? Här fyller Språkrådet en viktig roll. Inte för den enskilda frågan, men för att säkerställa ett lättbegripligt språk och tydliggöra viktig samhällsinformation.
Linnea Hanell berättar att det finns en språklag som säger att språket i offentlig verksamhet ”ska vara vårdat, enkelt och begripligt”. Då kommer vi in på det som kallas för klarspråk. Klarspråk handlar om att göra texter så begripliga och tydliga som möjligt, på mottagarens villkor. Det betyder att den som skriver texten ska tänka igenom vem som ska läsa och hur man bäst uppnår det syfte som texten faktiskt har. Här finns många bra verktyg att tillgå för att förbättra sina texter, däribland ett klarspråkstest.
Sist men inte minst kommer vi då till den för sfi springande punkten; hur kan man på ett bra sätt få in det vardagliga språket ur texter omkring oss in i undervisningen?
Faktaruta: Tio punkter om hur man skriver klarspråk.
- Välj en lagom personlig ton.
- Välj relevant innehåll.
- Disponera texten på ett logiskt sätt.
- Förklara allt som behöver förklaras.
- Stryk sådant som inte behövs.
- Skriv informativa rubriker.
- Undvik långa och invecklade meningar.
- Använd begripliga ord och förklara nödvändiga facktermer.
- Sammanfatta det viktigaste.
- Välj en genomtänkt grafisk formgivning.
Länk till klarspråkstest:
https://www.isof.se/sprak/klarsprak/att-skriva-klarsprak/klarsprakstestet.html
Källa: Institutet för språk och folkminnen.