Språkutvecklande arbetssätt
[2018:11, 2018-11-15] Cirkelmodellen, genrepedagogik, LTG, TPR, suggestopedi och diktogloss. Det finns olika metoder och modeller för att arbeta språkutvecklande i utbildningen svenska för invandrare.Det som förenar olika framgångsrika metoder och modeller är att de är de utgår från elevens förkunskaper och behov, är elevaktiva, repetetiva och leder till ökat eget ansvar för sin inlärning. Både samverkan och individualisering behövs. Stimulerande och roliga arbetssätt som dessutom leder till att eleverna lär känna varandra är en social vinst.
Genrepedagogik och cirkelmodellen
I genrepedagogiken, som har sina rötter i 70-talets Australien, handlar det om att synliggöra och tydliggöra att olika texttyper har olika språkliga mönster och strukturer. Texttyper kan vara av olika slag, berättande eller instruerande, som exempelvis ett e-postmeddelande, en nyhetsartikel eller ett recept.
Ett sätt att närma sig texttyper via genrepedagogiken är cirkelmodellen. Modellen består av fyra faser och tar sin utgångspunkt vad eleverna redan känner till om det ämnesområde som eleverna ska gå igenom. Vad vet vi och hur kan vi ta reda på mer kunskap? I fas 2 studerar eleverna en exempeltext. Hur ser ett recept ut? Vad är typiskt för ett recept? Hur känner vi igen den i språk, stil och innehåll? I den tredje fasen skriver vi en text tillsammans, och i det fjärde och sista steget skriver eleverna på egen hand. (Lyssna gärna till Didaktorn.)
Vad är LTG?
LTG, Läsning på talets grund, har sitt ursprung i Sverige och 70-talet. Metoden tillämpas på olika sätt, beroende på målgrupp. I första fasen är samtalet i fokus. Utan ord och fraser för det som eleverna ska läsa och skriva om begränsas de i sin förståelse. Därefter, i fas 2, formulerar eleverna meningar som läraren skriver. Eleverna ser hur de muntliga orden blir till text. I tredje fasen, laborationsfasen, får eleverna öva ordföljd eller uttal. I den fjärde fasen kan eleverna träna på ituklippta meningar, och avslutar i den femte fasen att läsa ursprungstexten två och två. Eleverna markerar vilka ord de behöver träna extra på.
Iscensätta situationer
Suggestopedi är en lustfylld metod där eleverna går in i olika roller med rekvisita. Att iscensätta situationer och tillsammans skapa innehåll och fortsättning kan vara ett suggestivt sätt att lära sig ett nytt språk. Det skapar ett slags verklighetskänsla för eleven, som inte sällan kan gå in med liv och lust i sin roll. Professor Georgi Lozanov, Bulgarien, har utvecklat denna metod, som sägs vara särskilt passande för vuxna i språkundervisning. Genom detta sätt får hela kroppen, ja hela människan, vara med i inlärningssituationen. Kropp och sinne involveras i suggestopedin, i ett slags avspänd koncentration.
Skriva och samtala via diktogloss
Ett annat sätt att utveckla sitt språk är via diktogloss. I den metoden ingår både eget och gemensamt skrivande. Språket utvecklas genom att lyssna, skriva och samtala. Övningen kan inledas med att läraren läser en kort berättelse. Varje elev lyssnar uppmärksamt. I steg två läser läraren igen, och eleverna lyssnar och börjar ta stödanteckningar. I steg tre kan varje elev på egen hand försöka rekonstruera meningarna – sammanföra sina anteckningar, skapa meningar och bilda en sammanhållen text.
Det viktiga är inte att minnas och skriva exakt som läraren har läst, utan snarare att få med så mycket som möjligt av innehållet och skriva korrekta meningar. Därefter läser läraren igen och jämför det upplästa med sin egen text.
Därefter placeras eleverna parvis eller i små grupper om tre, för att samtala om sina egna texter. Nu ska eleverna sammanföra dessa till EN gemensam text. Den här delen av övningen ställer höga krav på kommunikation och samarbete. I elevernas samtal om hur meningarna ska formuleras får de metaspråkliga samtalen ett stort utrymme, vilket väcker elevernas medvetenhet om stavning, ortografi och ordföljd.
Metoder för ord- och begreppsförståelse
För att läsa sig ord och begrepp kan begreppskartor och Venndiagram vara behjälpliga, och på ett visuellt och tydligt sätt visa det som SAOL och ordböcker inte gör. För att illustrera ord och begrepp i begreppskartor och Venndiagram behöver läraren leda undervisningen. Utöver dessa sätt kan mer elevaktiva språkutvecklande arbetssätt vara att skapa egna poddavsnitt och filmer. Eleverna skapar eget manus och spelar in ljud eller film tillsammans.