Språkutvecklande samarbetsövningar

Text: Annsofie Engborg. Foto: Pixabay.

För att stimulera språkutveckling behöver varje individ utmanas i att använda språket både i tal och skrift. För att eleverna ska känna sig förberedda och redo att gå in i ett samarbete kan läraren ge utrymme för varje individ att tänka igenom en frågeställning, och ge eleverna tid att samtala om en fråga i par eller mindre grupp. Inför ett samarbete kan varje individ även tilldelas en tydlig roll – en som håller reda på tiden, en som fördelar ordet, en som antecknar.

I kooperativt lärande, KL, finns givna strukturer för samarbetsövningar. Sidan kooperativt.com ägs och drivs av grundskollärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin:

– Gör lärandet till en gemensam resa! Skapa möten mellan deltagarna där de får chans att bli nyfikna på varandra och bearbeta innehållet tillsammans. Då kan vi öka både motivation och lärande.

Att stötta språkutveckling

Språklig stöttning kan gruppen få genom att tilldelas ett antal användbara fraser: ”Jag tycker att …”, ”Jag tror att …”, ”En annan sak som jag har tänkt på är att …”. Till användbara fraser hör även formuleringar som visar att vi håller med eller inte håller med: ”Jag tycker också att …”, ”Jag tror inte att …”.

Inför samarbetet skapas ett samförstånd genom att hälsa på varandra. Det kan räcka med ögonkontakt och en nickning till varandra, för att signalera att gruppen hör ihop och att individerna snart ska samarbeta.

Samarbetsövningen kan bestå av en av de många kooperativa strukturer som finns inom kooperativt lärande. De kallas för strukturer eftersom de består av och utförs enligt en viss given struktur.

Strukturer för elevaktiva arbetssätt

På samlinggsidan kooperativt.com finns ett 60-tal samarbetsövningar. En av dem, ”Mötas på mitten”, indelas eleverna i grupper om fyra personer. Varje grupp tilldelas ett papper med en ritad ram. Ramen består av fyra sektioner med plats för skrivande. I ”Mötas på mitten” får varje deltagare en egen stunds reflektion och en egen sektion att skriva i. Frågan de möts kring kan vara av olika slag. ”Vilka frukter känner du till?” eller ”Vad vet du om midsommar?”. Tanken med strukturen ”Mötas på mitten” är att varje individ först skriver vad de själva vet i sitt eget utrymme på pappret. Därefter berättar var och en vad de har skrivit. Avslutningsvis kommer de överens om vad de tillsammans vet, och skriver deras samlade kunskaper i mitten på pappret: ”Vilka frukter känner vi till?” Eller ”Vad vet vi om midsommar?”. Genom denna övning är alla i gruppen delaktiga, alla får bidra, alla får tala, alla lyssnar – och alla lär sig av varandra. Genom övningen ser de att vi lär oss mer om vi samtalar med varandra och lyssnar till varandra.

Ett ytterligare sextiotal strukturer finns på webbsidan kooperativt.com som är framtagen av grundskollärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin. Tillsammans har de skrivit flera böcker om kooperativt lärande. De föreläser och fortbildar över hela landet.

Om Jennie Wilson och Niclas Fohlin

Jennie Wilson, ordförande i nätverket KoLiS – Kooperativt lärande i Sverige, är F-6-lärare och arbetar somutvecklingsledare för projekt på skolor och förskolor. Niclas Fohlin är grundskollärare F-9, förskollärare och specialpedagog. Styrelseledamot i KoLiS. Jennie Wilson och Niclas Fohlin är författare till böckerna Grundbok i kooperativt lärande (2017) och Kooperativt lärande i praktiken (2018).