Krönikör: Kalle Cederblad

Struktur och tydlighet – för alla elever

Text: Kalle Cederblad.

[2024:05, 2024-05-15] Sfi-lärartidningens aktuella tema, NPF, ger mig ärligt talat dåligt samvete. Jag önskar att jag kunde berätta om strukturerade arbetssätt som mina lärarlag implementerade för elever med NPF-diagnos. Jag önskar att jag kunde hänvisa till gedigen kunskap om att undervisa den här elevgruppen från lärarprogrammet. I min lärarverklighet har det mer handlat om sunt förnuft och trial and error.

På studieväg 1 där jag nästan uteslutande jobbat är det ofta svårt att få diagnoser ställda, vare sig det gäller NPF, PTSD, dyslexi eller något annat. Finns det en diagnos är det inte säkert att den kommuniceras till läraren.

Därför minns jag framför allt att jobba utifrån gissningar i samråd med kollegor eller specialpedagog när sådan varit tillgänglig. Goda idéer har funnits, men handen på hjärtat har det inte alltid varit så lätt att förverkliga dem. Personer med NPF-diagnos behöver i allmänhet mycket förutsägbarhet och struktur. Sfi som skolform jobbar ofta emot detta av kända anledningar.

Jag hoppas förstås att du som läser inte känner igen dig och att du kan arbeta mer systematiskt och strukturerat på din skola. Om det mot förmodan ändå är så att du känner igen dig tycker jag vi kan trösta oss med att vi sfi-lärare är väldigt duktiga på att skapa struktur och förutsägbarhet, även när organisationen är rörig och det är svårt att kommunicera med eleverna på metaplanet.

Sfi-lärare arbetar med individanpassning varje dag i klassrummet och därför tror jag att vi har en bra grundträning i att även möta NPF-elever med tålamod och tydlighet. Med mer vidareutbildning för alla sfi-lärare skulle det kunna bli riktigt bra!