Studieförbundens arbete med vuxna utan skolbakgrund

Text: Annsofie Engborg

[2021:03, 2021-03-15] Folkbildningen är ett viktigt stöd för vuxna utan skolbakgrund – men konstateras också ha både fördelar och nackdelar jämfört med andra aktörer, enligt Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik. I ett webbinarium ledd av Ebba Ringborg, Studieförbunden, i februari (2021) diskuterades folkbildningens roll.

Att undervisa vuxna utan skolbakgrund ställer särskilda krav på den som utbildar. Projektledare för satsningen kring att samla förståelse och forskning kring målgruppen kortutbildade är Anita Utterström, studieförbundet Bilda, som tillsammans med flera olika studieförbund (bl.a. ABF, Sensus och Ibn Rushd) har haft ett årslångt arbete med att sammanställa kunskap för gruppen kursledare inom studieförbund.

Efter det att många vuxna kom till Sverige 2015 ökade behovet av undervisningen i svenska. Över 120 000 vuxna som kommit till Sverige de senaste åren har undervisats av sammanlagt tio studieförund. Projektledaren för satsningen ALFA – svenska för alla Anita Utterström konstaterar att utmaningen är stor för den merpart vuxna som kommer till Sverige från ett land där den muntliga kulturen är starkast, då vi i vårt samhälle består av skriftlig information.

Hur benämner vi vuxna utan skolbakgrund?

Anita Utterström lyfter begreppsanvändningen i samband med att gruppen vuxna som har haft begränsade möjligheter i att gå i skolan och lära sig läsa och skriva.

– Använd inte analfabet eller illitterat.

Begreppen visar på talarens bristperspektiv, förklarar hon, och vi tillskriver därmed en person bristegenskaper. Vi vuxna, var och en, är så mycket mer, och har kunskaper, erfarenheter och talanger av olika slag. Helt illitterat är nästintill omöjligt att vara, eftersom litteracitet handlar om att se, tolka och förstå inte bara skriven text, utan även bilder och symboler. Den målgrupp som ska lära sig att läsa och skriva ses därför vara i början av sin litteracitetsutveckling och nivån omnämns ’baslitteracitet’ eller ’grundläggande litteracitet’.

Handbok med stöd- och undervisningsmaterial

Inom projektet ALFA – svenska för alla initierades ett rundabordssamtal med ett tjugotal personer som träffats för att delge sin expertis om målgruppen vuxna med kort eller ingen skolbakgrund. Därefter skapades en referensgrupp med cirkelledare från olika delar av landet. Just den yrkeskategori som också skulle få handboken som skulle arbetas fram. I arbetsgruppen arbetade man fram en handbok. Hösten 2020 testades fem av de tio olika temana i olika cirklar runtom i Sverige.

Syftet med den framtagna handboken är att den ska handleda undervisaren i mötet med målgruppen och innehåller 150 övningar samt kopieringsmaterial med bild- och ordkort. En tillhörande webbapp finns också, där innehållets bilder och ord är samma som i handbokens kopieringsunderlag. Sfi-läraren Linda Säinas har skrivit 105 övningar inom tio vardagsnära teman.

Varför är studieförbunden viktiga?

Haris Agic, Studiefrämjandet, beskriver de personer som studerar. Det är ett liv i spillror som dessa personer har med sig med sig i sitt bagage. Det är personer på flykt och som lever i ovisshet. Det är ett ”mellanförskap” – de har med sig kunskaper, erfarenheter och talanger, men de hamnar i döda vinkeln när de kommer till Sverige, eftersom de inte har språket att uttrycka sig ännu. Grammatiska strukturer, morfologi och syntax finns inte i deras språkliga verktygslåda. Det går inte att lära dem språket som läs- och skrivkunniga gör.

– Folkbildningens roll är därför att se vad de behöver göra för att kunna ingå i samhället, funderar Haris Agic. Vi fastnar i assimiliseringstänk. Folkbildningen utgår från deltagaren och ge denne handlingskraft och stöttar henne till hennes egna mål, snarare än samhällets. De får en arena att agera på. Handlingskraft och handlingsutrymme går hand i hand. Folkbildningen ställer inte formella krav på lärande, som reguljär utbildning gör, där det finns kursplaner och betygskriterier.

– Handlingskraft kan brytas ner på grund av orimliga krav och otillräcklighet, varnar Haris Agic, Studiefrämjandet.

Frivillighet v/s kravpolitik

Ebba Ringborg, moderator för dagen frågar professor Andreas Fejes och Haris Agic, Studiefrämjandet, hur de ställer sig till frågan om frivilligheten i att studera och i att lära sig svenska.

– Kravpolitiken är en människosyn är en olycklig retorik. Viktigt att man vill och kan och får stöd, fastslår Andreas Fejes.

– Folk vill lära sig, få ett värdigt liv och lära känna svenskar. Det vore olyckligt att ge legitimitet till synsättet att de vuxna är ovilliga att lära sig språket, fortsätter Haris Agic.

Som ett resultat av arbetet finns studiehandledningsmaterialet Alfa – svenska för alla. En handbok för cirkelledare i svenska för deltagare med kort eller ingen skolbakgrund (2021), med beskrivning av målgruppen och undervisningen – samt viss utbildningsmaterial.

./.

Deltagare under seminariet:

Anita Utterström, projektledare

Samtal med Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet och Haris Agic, Studiefrämjandet. På vilket sätt kan folkbildningen vara viktig för att stödja vuxna med kort eller ingen utbildningsbakgrund med att lära sig svenska? Vad har folkbildningen för fördelar och nackdelar jämfört med andra aktörer? Vilka särskilda insatser behövs?

Panel: Carin Öhlén (ABF) Kjell-Åke Waldner (Sensus)Lamia Elamri (Ibn Rushd).

Moderator: Ebba Ringborg, Studieförbunden

 

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.