Svenska på universitetet för nyanlända akademiker

Sedan 1997 har Malmö universitet utbildat akademiker i svenska. Då startade Introduktionsutbildning som vänder sig till individer med utländsk gymnasieutbildning och som vill få högskolebehörighet i ämnet svenska. Utbildningen ges under ett år på heltid med syfte att ge eleverna kunskaper som motsvarar sfi, grundläggande och gymnasial svenska som andraspråk.

Idag erbjuder Malmö universitet kurserna Swedish Language, Culture and Society I–IV och Introduktionsutbildning – behörighetsgivande kurs i svenska för nyanlända akademiker. I kurserna finns interkulturella studenter som redan studerar andra kurser vid Malmö universitet, men även andra personer som studerar sfi samtidigt.

Karin Zetterberg, lektor i språkvetenskap, konstaterar i rapporten att studier inom kommunal vuxenutbildning för en nyanländ medför ett tidsglapp, då studierna innebär sfi, grundläggande SVA och gymnasial SVA innan individen är redo för universitetsstudier: ”Resultatet för högutbildade migranter blir stor frustration och en hackig inlärningskurva, där studenten inte får någon systematik i sitt lärande”, konstaterar hon i rapporten.

Denna problematik bekräftas även av Teresa Tomašević, Malmö universitet, som var den drivande samordnande funktionen för pilotprojektet. Teresa har länge uppmärksammat akademikers behov av att få en sömlös intensivutbildning av svenska språket – från nybörjarnivå och upp till högskolebehörighetsgivande nivå i svenska.

– Sömlösa övergångar, intensitet och innehållsrelevans är viktigt för målgruppen akademiker som har som mål att studera vidare på universitetet och behöver språknivån i sitt arbete. Vägen till arbete och vidare studier är vanligtvis annars lång, konstaterar Teresa Tomašević.

Samarbetsprojektet – ett pilotprojekt

I rapporten ”Svenska för akademiker” beskrivs samarbetsprojektet mellan Region Skåne och Malmö universitet och hur undervisningen organiserades.

Inledningsvis inleddes och avslutades dagarna med lektioner, medan passen direkt före och efter lunch bestod av mentorstöd för svårare moment i kursen. Eftersom studenterna blev trötta på dagens sista pass omorganiserades schemat. Förmiddagarna kom istället att bestå av ett helt undervisningsblock och eftermiddagarna utgjordes av mentorstöd.

Effekten blev att elevaktiviteten och närvaron ökade på undervisningstid, men alltfler uteblev från mentorstimmarna.

Lärarna upplevde svårigheter eftersom några av eleverna inte kunde engelska. Frånvaron av gemensamt språk drar ner tempot.

Studenterna själva uppskattade den tillåtande atmosfären, men konstaterade att språkundervisningen skiljde sig från deras tidigare hemlands språkstudier. Där ska man sitta tyst och skriva, men här ska man tala och vara aktiv. ”I hemlandet skulle studenten visa respekt för läraren, medan här visade läraren respekt för studenterna. Några ansåg att läraren visade för stor hänsyn till studenternas åsikter.”

Fördel med gemensamt undervisningsspråk

Karin Zetterberg fick 2017 i uppdrag att designa och genomföra en så kallad ”lärande utvärdering”, där resultat presenteras löpande för projektgruppen och lärarlaget.

Slutresultatet, då? Målsättningen var 75–80 procent godkända. I utfallet visade det sig att 14 studenter av 20, dvs 70 procent har godkända resultat i samtliga prov. Tre personer lämnade utbildningen i tidigt stadium.

I analysen av vilka som klarade eller inte klarade utbildningen har flera faktorer undersökts. Exempelvis visade det sig att resultatet inte påverkades av huruvida personerna finansierades av Af eller inte. Inte heller spelade språkkunskaper i svenska vid kursstart någon avgörande roll. Inte heller föräldrarnas utbildningsbakgrund.

Den enskilt avgörande faktorn visade sig vara att de som kunde engelska klarade sig bäst – det språk som var det gemensamma undervisningsspråket.

Ur rapporten: ”Av de parametrar som undersökts var bara tre utslagsgivande: förekomsten av god engelska vid kursstart, ambition att kompletterat utbildning på högskolan eller att arbeta inom ett yrke som kräver akademisk svenska och slutligen kön.”

SFA – ny satsning 2021

Teresa Tomašević berättar om ett nytt initiativ som är en utvecklad idé som grundar sig på erfarenheterna från  den tidigare piloten. Inom kort startar SFA – Svenska för akademiker, en samarbetssatsning av Malmö stad och Malmö universitet.

– Det är viktigt för den här målgruppen att undervisas i svenska i den miljö som de är på väg till och kommer ifrån (och där vana vid). Här finns tillgång till relevant studievägledning och information, stödfunktioner för studenter, bibliotek och allt som lärosäten har att erbjuda. Det är en gynnsam miljö för akademikerna, fastslår Teresa Tomašević.

Utbildningen är sammanlagt 30 veckor och inleds med undervisning av sfi-lärare från Malmö stad och successivt går även en lärare i svenska som andraspråk vid universitetet in. Den kommunala läraren undervisar merparten av tiden. Den läraren kommer bland annat att träna studenterna i det akademiska språkbruket inför fortsatta högskolestudier. Ett ytterligare inslag i utbildningen är även ”Karriär och arbete”, ett relevant inslag för studenternas framtid i Sverige.

Starten äger rum i juni 2021 för att avslutas i direkt anslutning till Introduktionsutbildningens start.

– Malmö universitet verkar sedan lärosätets grundande aktivt för att vägarna till etablering på den svenska arbetsmarknaden för akademiker med utländsk examen kortas. Ett sätt att göra det är genom att göra studierna i svenska mer effektiva och målgruppsanpassade, och vår förhoppning är att lärosäten i framtiden stadigvarande ska kunna ge sfi och grundläggande SVA för målgruppen akademiker.

Om utbildningarna

Josefin Bergfeldt, CAKL (Centrum för akademiskt lärarskap), om vilka utbildningar som ges idag:

• Vi har nybörjarkurser för internationella studenter – Swedish Language, Culture and Society I–IV. Våren 2021 studerar runt 80 personer här. Studentgruppen består främst av internationella studenter som redan studerar vid universitetet, med vissa inte läser något annat utöver kursen, eller kombinerar med sfi. Vissa av studenterna som läst alla 4 nivåer fortsätter sedan sina studier i svenska påIntroduktionsutbildning – behörighetsgivande kurs i svenska.
• Utbildningen Introduktionsutbildning – behörighetsgivande kurs i svenska riktar sig till de som har en utländsk gymnasieutbildning (flertalet har även en akademisk). Avklarad kurs ger grundläggande behörighet i svenska motsvarande svenska som andra språk 3, GY 11) och ger således behörighet i svenska för studier vid högskola/universitet. Vi erbjuder tre varianter av kursen; 40 veckor dagtid helfart, 40 veckor kväll/distans halvfart och 20 veckor dagtid helfart. Behörighetskrav: utländsk gymnasieutbildning samt ett inträdesprov i svenska (nivå B2/C1).
• Tisus: Vi organiserar Tisus. Lärarna på Introduktionsutbildningen är också Tisusbedömare. Introduktionsutbildningen erbjuds av de universitet i Sverige som ingår i Tisussamarbetet.