Tillsammans är vi varandras sociala miljö

Text: Andreas Kjörling.

I arbetslivet är vi, nästan oavsett yrke, omgärdade av andra människor som antingen är anställda av samma arbetsgivare som oss själva, eller som vi av någon annan anledning kommer i kontakt med. En del kallar vi gäster, andra kunder och i utbildningens värld elever, studenter och ibland även föräldrar.

Således utgörs den sociala arbetsmiljön inom sfi, dels av kollegorna på själva skolan, och, möjligen till än större del, av eleverna i klassrummet vare sig det är fysiskt eller digitalt. Kontakten med kollegor, elever och den undervisning som bedrivs innebär en social interaktion. All social interaktion kan beskrivas i antingen negativa eller positiva termer. Är en person otrevlig, skäller, eller till och med hotar en annan person är interaktionen typiskt negativ. Beröm, uppmuntran och stöd i form av exempelvis uttryckt omtanke är interaktionen positiv.

Ju mer interaktion vi har desto mer påverkas relation, de sociala banden, mellan människor. En negativt präglad interaktion ger svaga sociala band medan en positiv interaktion lägger grunden för socialt stöd och starka band.

Tre dimensioner av socialt stöd

Så vad innebär det då att ge och få socialt stöd? För att forskningen ska kunna mäta och förstå definieras socialt stöd utifrån de tre dimensionerna emotionellt, instrumentellt och informa­toriskt stöd.

Det emotionella stödet omfattar det som hjälper oss att må bra, att känna oss väl till mods och att trivas i den situation vi är. Det kan till exempel handla om empati eller beröm och uppmuntran.

Det instrumentella stödet omfattar praktiskt hjälp i form av att exempelvis underlätta någons arbetsbörda, upplåta sitt arbetsutrymme till någon som behöver det eller låna ut en ändamålsenlig bok till en kollega.

Det informatoriska stödet omfattar den hjälp som innebär att man delar med sig av sin kunskap. Det kan till exempel handla om hur man gör viss uppgift, vad som fungerar bättre och vad som fungerar sämre.

I fråga om det sociala utbytet är det dock inte så enkelt som att göra en distinktion mellan att ge och att få stöd. Ty till skillnad från en vanligt transaktion innebär inte att ge detsamma som att inte längre ha kvar. Snarare kan det finnas en glädje i att dela med sig och hjälpa sin medmänniska. Att ge socialt stöd kan därmed också höja det egna välmåendet.

Sfi ställer extra krav på organisatorisk planering

Undervisning inom sfi, givet sin natur och målgrupp, är ofta mer präglad av socialt stöd än annan vuxenundervisning. Det kan till exempel handla om emotionellt stöd till utsatta elever, instrumentellt stöd i form av hjälp med en blankett från myndigheterna eller informatoriskt stöd i form av att veta till vilken instans en elev ska vända sig för ett specifikt ärende.

Ur ett organisatoriskt perspektiv är det därmed extra viktigt att förutsättningar ges för att lärare ska kunna ge eleverna erforderligt uppmärksamhet. Inte nödvändigtvis i relation till vad som är förväntat, utan snarare i relation till vad läraren själv finner rimligt, vilket många gånger sträcker sig förbi de formella förväntningarna.

Det är därför också minst lika viktigt att sfi-lärare ges förutsättningar för att kunna både ge och ta emot stöd av varandra. Något som kräver ett fungerande arbetsmiljöarbete vilket kontinuerligt undersöker, åtgärdar och möjliggör positiv social interaktion, tillika motverkar negativ interaktion sprungen ur organisatoriska tillkorta­kommanden, hög arbets­belastning och upplevd stress. Finns det utrymme för positivt utbyte stärks de sociala banden vilket i sin tur främjar arbetsmiljön i en uppgående spiral av socialt stöd (och vice versa).

I praktiken ställer det krav på, en från rektors sida, planering och koordinering som frigör tid för positiv social interaktion lärare emellan och i sin tur även emellan lärare och elever. Att ta hjälp utifrån kan därför vara av stort värde. Utmaningar och möjligheter kan identifieras av en organisationskonsult för att underlätta den sociala interaktionen.