Uttalsövningar – från forskning till klassrum
Text: Andreas Kjörling
[2023:09, 2023-09-15] Forskning kring inlärning av språkmelodin hos främmande språk bidrar till praktiska övningar i undervisningen. Beroende på relationen mellan modersmålet och det svenska språket kan olika strategier anammas.
Det talade språket är långt mer komplext än bara uttalade ord i en följd. Det vet alla som någon gång haft sällskap i av en talsyntes i en telefonsvarare, där monotoni och avsaknad av intonation präglar ljudbilden. Ett vardagligt tal, utan syntes, mellan två individer präglas av prosodi vilket är talets musik eller melodi. Prosodin är en komplex sammansättning av intonation, tempo, betoning och knutpunkter. Vetenskapen om talet kallas för fonologi efter grekiskans fonos som betyder ljud och logi som betyder lära.
En språkmelodis många byggstenar
Språkets prosodi är på intet sätt unikt för svenskan, utan är något som finns i alla språk, om än på olika sätt. I det svenska alfabetet finns nio vokaler och tjugo konsonanter. Tillsammans omfattar de fyra hårda vokaler (A, O, U, Å), fem mjuka vokaler (E, I, Y, Ä, Ö) och arton konsonantljud. Inom svensk fonologi är det de tre rundande vokalerna som Y, Ö och U som är ovanliga bland världens språk. I en brytning, det vill säga ett uttal som inte är felfritt, ersätts dessa ofta med en närliggande vokal; tyg blir tig och Hus blir hos. Likaså kan konsonanterna ställa till problem, inte minst när de är samlade i kluster. I en brytning tillkommer ofta vokaler som inte hör hemma, t.ex. esvenska istället för svenska, estudienter istället för studenter.
Sist men ingalunda minst skiljer sig svenskan från många andra språk i bemärkelsen av att vara ett tonalt språk. Det betyder att orden får olika betydelser beroende på hur de betonas. Jämför till exempel de tre orden backen, backen och backen. En sluttar, den andre får bilen att rulla bakåt och den tredje bär vi saker i.
Från en språkmelodi till en annan
Här finns onekligen utmaningar både för lärare och för elev. Inte minst då den artikulering som formar ljuden i modersmålet är intränade sedan barnsben. Att tillgodogöra sig ett främmande språk är därför inte bara en fråga om att lära sig hur det ska låta och vad det betyder, utan även att rent motoriskt träna upp ett nytt rörelsemönster för stämband, gom och läppar.
Beroende på modersmålets beskaffenhet kan inlärning av svenska som främmande språk ske antingen genom tydliga distinktioner mellan modersmålet och det nya språket. Å andra sidan kan inlärning också ske genom assimilering där de båda språken liknar varandra. Med andra ord är det en fråga om att hitta både motsatser och likheter för att hjälpa eleven att lära, minnas och använda det nya språket.
Studier har påvisat att ordens längd är viktiga än själva betoningen för både inlärning och förståelse. Även att förhållandet mellan inlärning av tonläge och anda fonetiska aspekter av uttalet har visats sig hänga samman. Genom att kombinera de två studierna ges en god grund för skapande av lärandemål på olika nivåer av språkinlärningen.
Från forskning till klassrum
Forskaren Elizabeth Zetterholm skriver på sin blogg om hur samarbete mellan forskare och lärare, som en del av ULF-projekt (Utveckling, Lärande, Forskning), har insikter om hur uttalsundervisning kan integreras i undervisningen. I den mer grundläggande undervisningen ges exempel på övningar med minimala par, alltså ordpar där endast ett språkljud skiljer sig; fin/vin, par/bar, rosa/låsa.
När undervisning sker på en högre nivå kan uttal inkorporeras i undervisningen dels genom hörförståelse men också genom träning av både grammatik och stavning, då det finns nära kopplingar mellan hur ett ord ska uttalas och hur det exempelvis stavas.
Sist men inte minst har uttal och ordförståelse en naturlig koppling som kan genomsyra även situationsanpassad undervisning. Inför studiebesök, praktik och liknande kan ett relevant ordförråd med tillhörande uttalsträning bidra stort.
Sammanfattningsvis handlar det i mångt och mycket om att göra språket levande och utveckla det genom ett kontinuerlig, om än ibland trevande, sätt som stärker befintliga kunskaper och lägger grund för nya.
Andreas Kjörling, sociolog och författare
Källor: Zetterholm, E., & Ydringer, E. (2023). Uttalsundervisning på sfi. Venue. Hämtad från https://venue.ep.liu.se/article/view/4493