Gästskribent:

”Utvärdera undervisningen oftare”

Text: Johanna Salomonsson, Linnéuniversitetet

[2019:10, 2019-10-15] Vad är det som avgör om en uppgift är lätt eller svår?

När vi undervisar lärarstudenter brukar begreppet ’motivation’ dyka upp i tid och otid. När jag frågar vilken faktor de tror påverkar elevens förmåga att lära allra mest i lärandet svarar de varje gång just motivation. När jag i min forskning kring muntliga uppgifter upptäckte en tredimensionell modell om vilka faktorer som påverkar om en uppgift fascinerade det mig att just motivation bara är en del av 36 parametrar. Jag tror att lärare skulle kunna utvärdera sin undervisning på ett mera effektivt sätt om de kunde reflektera över vilken av tre dimensioner som egentligen orsakar problemet:

• Är det kravet på uppgiftens innehåll och presentationen av dess utförande som är problemet?
• Är det snarare de förutsättningar som rör interaktiviteten, dvs. vilket omfång och struktur uppgiften ska ha, eller de sociala förutsättningarna, dvs. vem eleven jobbar ihop med?
• Eller är det elevens kognitiva förutsättningar och inställning till uppgiften?

Robinson och Gilabert (2007) har specificerat dessa tre variabler genom sex olika parametrar enligt följande uppställning (min översättning och något omformulerad för läsvänlighetens skull). Modellen ska utläsas så att om det som står till vänster om snedstrecket [/] är uppfyllt så är uppgiften enklare jämfört med om det inte är uppfyllt.

h=hög     l=låg

Man kan fundera på om alla variabler får lika stort utrymme för eleven. Det kanske är så att förmåga att klara av att koda av det tysta budskapet, dvs. det som kallas för skoldiskursen, och som innebär att kunna hantera uppgifter är viktigare för en elev än motivationen. Det kan också vara så att utförliga stödstrukturer i uppgiftens presentation och utformning bidrar till att det inte är så viktigt att kunna hantera skoldiskursen. Modellen kan också användas för att förstå vad som är olika svårt för olika elever. Om det t ex är svårt för en elev att arbeta ihop med en annan elev av olika kön, kan det vara värt att skapa en enkel uppgift så att eleven inte behöver träna på två saker som är svåra samtidigt, men som är svåra av olika anledningar.

Johanna Salomonsson

Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet

Källa: Robinson, P., & Gilabert, R. (2007). Task complexity, the Cognition Hypothesis and second language learning and performance. IRAL-International Review of Applied Linguistics in Language Teaching, 45(3), 161-176.