Vad kännetecknar en bra app?
[2021:10, 2021-10-15] En utvärderande studie av appar för språkinlärning, gjord vid Chalmers tekniska högskola visar att många appar lovar mer än de kan hålla. Studien som gjordes 2019 visade också att tydlig koppling till det vardagliga livet i form av exempelvis recept, musik och nyheter efterfrågas av sfi-elever.Att mobilen är ett viktigt verktyg för språkinlärning har Bradley med kollegor påvisat genom sin studie gjord 2017 (vilket jag också skrivit om i detta numret av Sfi-lärartidningen). Likaså utgör mobilen ett viktigt verktyg för att öka möjligheten till att förankra sig i det lokala samhället. Det bör dock sägas att mobilen, vilket ofta framhävs, inte utgör en komplett lösning för språkinlärning genom självstudier. Å andra sidan höjs även röster för att teknologin värde inte i tillräckligt stor utsträckning erkänns. Säkert är i alla fall att det inte räcker med bara ha en mobil, alltså en smarttelefon, för att det verkligen ska göra skillnad på språkinlärningen. Naturligtvis ställer det krav ju också krav på de appar som mobiltelefonen ger tillgång till. Vad är det då som kännetecknar en bra språk-app och därmed gör den användbar?
Som en uppföljning till sin förra studie har Bradley (Al-Sabbagh et al., 2018) med kollegor undersökt just användbarheten hos olika språk-appar. Användbarhet kännetecknas av lättheten att använda ett system, en app en apparat eller en vad det nu månde vara. Tre frågor kan sägas sammanfatta användbarheten;
(1) Hur lätt är det att lära sig att använda tekniken?;
(2) Hur effektivt är det att använda tekniken?
(3) hur lätt är det att förstå vad tekniken ska användas till?
Användbarhet i en mobil handlar kort sagt om hur lätt det är att använda och i förekomma fall lära sig av en app. För att undersöka användbarheten gjorde forskarna vid Chalmers en tudelad studie.
Referensgrupp och tester av åtta olika appar
En referensgrupp bestående av dels arabiska sfi-studenter och dels en grupp nyanlända arabisktalande människor på en flyktingförläggning, blev ombedda att använda någon av de tre apparna Duolingo, Språkkraft Reading Coach eller Lingio. I samband med användandet mättes (genom en annan installerad app) skärmaktivitet för att undersöka hur appen används. Deltagarna i referensgruppen fick även fylla i frågeformulär och delta i gruppdiskussioner om sina erfarenheter av användandet. Anknytning till vardagliga situationer visade sig vara något som många av deltagarna önskade sig, däribland träning på vardagligt tal utanför klassrummets mer formella kontext. Likaså efterfrågades mer autentiskt material i form av exempelvis recept, nyhetsartiklar och musik. Sist men inte minst framkom också att möjligheten att kunna följa den egna inlärningens framgång upplevdes som mycket viktig.
Vidare analyserade forskarna ytterligare åtta olika appar för att undersöka saker som funktion, innehåll och användbarhet. Det visade sig att många av apparna använder talsyntes, vilket innebär att den naturliga intuitionen och språkmelodin går förlorad. Många av apparna hade om än relevant innehåll, snarare listor på ord och fraser än faktiskt studiematerial. Tre av åtta testade appar höll vad de pedagogiskt lovade, medan fyra av de testade å andra sidan gravt överdrev sitt innehåll och närmast lovade det orimliga. Likaså var det mer än hälften av apparna som innehöll fel, antingen rent tekniskt eller språkligt. Bland det testade apparna var det få som erbjöd någon form av interaktivitet, inte minst i social form.
Allt är inte guld som glimmar
Som så ofta annars blir det snabbt tydligt att allt är inte guld som glimmar. Vid val av vilken app som ska användas är valet alltså allt annat än enkel. Användarbetyg är naturligtvis en bra indikation på appens kvalitet. Lika så är det värdefullt att fråga sig vad det egentliga syftet med appen är? Tycks det som en produkt skapad för att tjäna pengar på genom storskalighet (läs multipel flerspråkighet), eller är det en app skapad för ett mer specifikt ändamål där människor tillhörande ett visst modersmål kan lära sig kunskaper i språk som utlovas? Kanske är det också att en app passar några medan en annan app passar andra bättre?
Skriv gärna till Sfi-lärartidningen på annsofie@textpalatset.se och dela med dig av dina erfarenheter
Andreas Kjörling, författare & sociolog
Referenser:
Al-Sabbagh, K. W., Bradley, L., & Bartram, L. (2018). Mobile language learning applications for Arabic speaking migrants – a usability perspective. Language Learning in Higher Education, 9(1), 71–95. http://dx.doi.org.ezproxy.its.uu.se/10.1515/cercles-2019-0004
Bradley, L., Berbyuk Lindström, N., & Sofkova Hashemi, S. (2017). Integration and Language Learning of Newly Arrived Migrants Using Mobile Technology. Journal of Interactive Media in Education, 2017(1), 3. https://doi.org/10.5334/jime.434