Vad säger forskningen?

Text: Annsofie Engborg

• Modersmålsbaserad svenskundervisning i svenska för invandrare (Mörnerud, 2010).
• Prata svenska, vi är i Sverige! (Rosén & Bagga-Gupta, 2015)
• Performance and ideology in speaking tests for adult migrants (Rydell, 2015)

I en forskningscirkel genomförd i skånska Hyllie Park Folkhögskola beskrivs modersmålsbaserad sfi (Mörnerud 2010). Med hjälp av sitt modersmål kunde eleverna inom ramen för sfi även diskutera integration och samhällsfrågor. Två ytterligare vinster var att eleverna både utvecklade sitt modersmål och sitt metaspråk.

Interaktionen mellan sfi-elever har undersökts i en studie av Jenny Rosén och Sangeeta Bagga-Gupta (2015). Syftet med studien var att belysa hur eleverna förhöll sig till någon sorts språkpolicy. Vissa lärare välkomnar inte elevernas olika språk i undervisningen. Det ses snarare som ett problem. Flerspråkighet blir ett hinder i elevernas lärande. I ett annat klassrum användes de olika språken i olika kommunikationsmodeller för att skapa gemensam förståelse i undervisningen.

I en studie av Inga Lena Rydell (2015) visade det sig att även eleverna ser sina språk som ett hinder för att lära sig svenska. Att lära sig ”bra svenska” förknippades inte med den egna språkliga kompetensen eller de egna språkliga resurserna.

Kvalitativa studentuppsatser

Bland studentuppsatser återfinns ett fåtal som berör modersmålets roll i sfi-undervisningen:

• Synsätt på modersmålets roll i Sfi-undervisningen (Gustafsson 2014)
• Modersmålets betydelse för andraspråksinlärning (Nael, 2015)
• Modersmålet som ett verktyg i tillägnandet av svenska som andraspråk på sfi (Ottoson, 2015)
• Läs- och skrivundervisning på modersmål med stöttning av multimodala verktyg inom sfi (Bengtsson, 2016)
• Sfi-elevers och lärares attityder till användningen av modersmål i klassrummet (Nammour, Stephanie)