”Välj texter med omsorg”
Text: Annsofie Engborg. Foto: Privat
[2021:02, 2021-02-15] Utmaningen (och bakläxan) för många sfi-lärare är att anknyta texter som omger eleven i samhälls- och yrkesliv in i undervisningen – det vill säga de texter som eleven faktiskt möter – snarare än de texter som finns i läroboken. Hur kan vi öka textrelevansen i sfi-undervisningen?
Lena Thornéus undervisar på lärarutbildningen vid högskolan i Borås och är författare till boken Språkpraktik. I hennes yrkesgärning är hon särskilt angelägen om att sfi-utbildningen utgår från elevens faktiska behov av att kunna läsa och skriva texter.
På en arbetsplats möter eleven många olika texter. Vilka texter möter en elev på en arbetsplats under en dag?
– Jag träffar många anställda inom miljö- och återvinningsbranschen idag. De texter som används av alla yrkeskategorier inom den branschen liknar inte alls de texter som används i sfi-undervisningen. Dessa berättar ofta om yrken och arbetslivet, med ett utifrånperspektiv. Dessutom tycker jag att de ibland har ett bristperspektiv, de utgår inte från att läsaren kan så mycket om ämnet (Exempel: Mia kör taxi, Att köra buss). Texter som finns för tydliga specifika syften i arbetslivet och som faktiskt används på arbetsplatserna i vardagen saknas ofta i dessa läroböcker.
Lena Thornéus påpekar att det man som medarbetare läser på en arbetsplats inte är skön- eller facklitterära texter som återfinns i läroböcker. Det skrivna på arbetsplatsen är av ett helt annat slag, påpekar hon. Det är mer multimodala texter som bilder, tabeller och instruktioner i datasystem som man ska läsa – för att sedan kunna skriva in olika data, anslag på digitala eller analoga anslagstavlor och mail från kollegor och arbetsledare. Arbetsinstruktioner, rutiner, säkerhetsföreskrifter och veckobrev är exempel på arbetsspecifika texter. Dessa texter skiljer sig mycket från texter av karaktären ”Mia kör taxi”.
– På arbetsplatserna är även texter av mer privat karaktär viktiga och vanliga. Att kunna läsa mail, tidningar, seriestrippar och kollegors roliga inlägg på sociala medier är också text som viktigt att kunna för att kunna ta del av arbetsgemenskapen på jobbet.
Hur kan sfi-lärare gå tillväga för att ringa in vilka texter eleven möter under sin arbetsdag?
– En sfi-lärare kan börja med att utgå från sin egen arbetsplats (och tidigare arbetsplatser) och fundera över vilket språk som en anställd möter och vilket språk som behövs i arbetet.
Sfi-skolorna skiljer sig inte så mycket från andra arbetsplatser, påpekar Lena Thornéus. Det finns exempelvis system där man som anställd behöver läsa och skriva saker som rör anställningen, intranät/ nyhetsbrev för att hålla sig uppdaterad och anslag, rutiner och säkerhetsföreskrifter att hålla koll på.
– Man kan utgå ifrån att det finns många likheter i vilka texter man möter som anställd, ifall vi skulle jämföra sfi-lärarens arbetsplats och de arbetsplatser som eleverna arbetar på eller vill arbeta på, konstaterar Lena Thornéus.
– Ett annat tips är att be eleverna ta reda på vilka texter som används på olika arbetsplatser. Elevernas medhavda texter är sedan grunden för undervisningen. Jag menar att det räcker att en elev i en sfi-klass har erfarenhet från arbetslivet (från Sverige eller från annat land) för att läraren ska ha tillräckligt mycket underlag att kunna inkludera arbetslivet i undervisningen för alla.
I Skolinspektionens granskningar och i exempelvis Annika Norlund Shaswars avhandling Skriftbruk i vardagsliv och sfi-utbildning (2014) framkommer att lärare inte i tillfredsställande utsträckning faktiskt bemödar sig att använda sig av texter i elevens vardag, texter som är högst relevanta för eleven.
Hur kan lärare införliva det arbetssättet på ett naturligt sätt?
– Först är det bra att reflektera en stund kring vad det faktiskt står i kursplanen. Om du planerar att fokusera på att utveckla elevens förmåga att använda det svenska språket på olika sätt i olika syften i arbetslivet och avgränsar dig till att de ska kunna läsa instruktioner inom den språkliga domänen arbetslivet är det bra att fundera över hur du planerar din undervisning för att lyckas med det.
Det är ofta lätt att börja med att planera utifrån en lärobok eller det som finns i lärplattformen, funderar Lena Thornéus, men ofta är det en omväg eller en väg där du går vilse och tappar tråden, konstaterar hon. Hennes starka rekommendation är att hellre använda det som du hittar i elevens vardag och på verkliga arbetsplatser.
– Ett annat arbetssätt är att ta för vana att be eleverna om hjälp att forma undervisningen och att hitta bra material utifrån deras utgångspunkt, vardag och önskemål. Att problematisera och tänka kring innehållet tillsammans med sfi-eleverna kan vara en bra övning för att få alla att tänka till kring mål, innehåll och genomförande (på en lagom nivå).
Lena Thornéus menar att man genom att bara välja en text från en lärobok missar många chanser att inkludera sfi-eleverna i undervisningen. Att få relevanta, aktuella texter från elevens vardag (som lärarna inte alltid vet så mycket om) går förlorad och i värsta fall även möjligheten att nå det mål med undervisningen som läraren inledningsvis hade tänkt.
Avslutningsvis – Varför är det viktigt att vi i undervisningen använder oss av texter som finns nära eleven, alltså de texter som sfi-eleven möter både till vardags och i arbetslivet?
– Sfi är en mycket viktig skolform som lägger grunden till en god framtid för sfi-eleverna. Varje timma är värdefull. Därför är det viktigt att arbeta med texter som är viktiga för sfi-eleverna. När de har varit delaktiga vid val av text och stärks sfi-eleven i att använda språket för ett konkret syfte i en reell situation som fungerar utanför klassrummet.
– För vuxna studerande är det viktigt att utbildningen känns meningsfull och framåtsyftande. Därför, tycker jag, är det viktigt att välja texter med omsorg och att inkludera sfi-eleverna i undervisningen.
Om Lena Thornéus:
Namn: Lena Thornéus
Titel: Högskoleadjunkt och konsult
Arbetsplats: Högskolan i Borås
Yrkesroll: Adjunkt, lärare och konsult
Böcker och andra publikationer: Sfi och språkpraktik – Med arbetslivet som läranderum (2018) Gothia Fortbildning