Forskarintervju
”Video möjliggör både samtal och interaktion”
Text: Andreas Kjörling. Foto:
[2020:04, 2020-04-15] Tack vare en avbokning i ett annars fullbokat schema lyckades Sfi-lärartidningen få tillfälle till en intervju med en annars uppbokad Lena Dafgård, aktuell med sin avhandling om video i undervisningen. Hon är språklärare i grunden och till vardags verksam på Högskolan Dalarna.Hej Lena, hur kom det sig att du skrev din avhandling om video?
– Ja, jag är i grunden språklärare i svenska, engelska och franska och har lärarlegitimation för högstadiet och gymnasiet. Min avhandling om just video skrev jag eftersom jag har jobbat sex terminer åt det som då hette Specialpedagogiska institutet och som heter Specialpedagogiska myndigheten idag. Då jobbade jag med deras internutbildning som då var endast textbaserad. Det väckte mitt intresse för att man faktiskt kan arbeta med det muntliga som också är väldigt viktigt i en lärandesituation.
Vilka möjligheter ser du med video inom sfi?
– Vi har ju lång tradition i Sverige av korrespondensundervisning och då har man använt text. Men text är ju bara en del av det man ska lära sig. Den muntliga delen är väldigt viktig, och det handlar ju om att både förstå och tala målspråket. Just det har ju länge varit svårigheten med att undervisa på distans men videon möjliggör ett samtal och en interaktion, och det är ju det man behöver.
– Det finns ju också möjligheter med förinspelad video, däribland nyhetsprogram. De ger dessutom möjligheter att lära sig en viss vokabulär som man behövs för att ta del av nyheter. Särskilt då när det gäller sfi så är ju förståelsen viktigt för demokratin och för att man ska kunna bli en mer aktiv samhällsmedborgare.
Vad är viktigast att tänka på när man använder video för språkundervisning?
– Normalt sett så visar forskningen att bra ljudkvalitet är viktigare än god bildkvalitet, och det gäller naturligtvis språk också. Men sen är det ju så, att om man ska lära sig förstå och tala svenska, är ju också kroppsspråket och ickeverbala signaler en del av kommunikationssituationen. Om det då är en dålig bild, eller om man inte ser den som pratar riktigt eller om det är många som är med trots att alla inte syns osv blir det inte bra.
– Då blir ju det svåra att uppfatta kroppsspråk och ickeverbala signaler från den som pratar väldigt svårt. Vi är ju vana vid att det i en kommunikationssituation ska finnas de här signalerna som både förstärker och förmedlar en del av budskapet. Utan bild blir det ju liksom som att prata i telefon med någon på ett främmande språk. Med bra bild får hela tiden respons på att mottagaren förstår vad man säger. Om bilden är så dålig så att man inte kan se hur ens budskap uppfattas, blir man ofta osäker och situationen upplevs som konstig.
– Dessutom vill jag också säga att eftersom video ofta används som avkoppling eller underhållning så kan en förinspelad video lätt förväxlas med lite fredagsmys i soffan. Då gäller det att man som lärare ger de uppgifter eller frågor som ska besvaras så att deltagarna lyssnar och tittar aktivt. Det får inte vara fredagsmys, säger Lena Dafgård och skrattar.
– Det är viktigt att man tränar deltagarna hur de ska använda video i sitt lärande.
Sist men inte minst, hur tror du att video kommer att användas efter corona?
– Nu gick det ju fort med den här omställningen och det har kanske blivit en del nödlösningar, men på sikt är det ju viktigt att utveckla hur man använder video på ett pedagogiskt sätt. Alltså att läraren utgår från en pedagogisk idé.
– Det är också viktigt att man som lärare lär sig att använda video på bästa sätt i olika situationer. Ska man ha långa föreläsningar eller ska man spela in korta föreläsningar och sedan ha seminarium och ge deltagarna möjlighet att ställa frågor? Det lätt hänt att man bara flyttar från vanliga undervisningen i klassrummet till webbaserad undervisning och så tänker man inte på att man behöver tänka om. Att förutsättningarna blir olika.
– Jag tror att det kommer öka mycket, att man kommer upptäcka vilka möjligheter som finns men det är också viktigt att vara medveten om begränsningarna som finns om man t.ex. har stora grupper.
– När man inför ny teknik i en lärandesituation finns det alltid lite på plus och lite på minus, och ju mer man är medveten om det som inte är så bra, desto bättre kan man parera för det och kanske mildra de dåliga effekterna eller ännu hellre ta bort dem helt och hållet.
Vi tackar Lena för hennes tid och önskar henne en fortsatt fin dag i den skinande vårsolen.
Andreas Kjörling, författare och sociolog