Ny studie: Hur upplevs praktiktiden?

I Emma Rannamaas studie Språkmiljöer i yrkesdomänen(Örebro universitet 2018) observeras och intervjuas tre sfi-elever som studerar 50 % och arbetar 50 %. Centralt i studien är skriften, muntlig interaktion, samt förväntningar och individuell utveckling.

Brist på dialog och kommunikation

Eftersom arbetsuppgifterna oftast är av enklare slag behövs sällan en utförligare muntlig kommunikation mellan handledare och sfi-eleven. Emma Rannamaa visar flera studier som bekräftar detta då sfi-eleven är praktikant. Det leder till att förutsättningen för språkutvecklande dialoger minskar allteftersom praktikanten behärskar sina arbetsuppgifter. Faktum är att dialogerna minskar och vanligen avtar radikalt med tiden.

Resultatet i Emma Rannamaas studie visar sfi-elevernas besvikelse över de bristande möjligheterna till språkutvecklande muntlig kommunikation och att arbetsplatserna i denna studie därmed hade en låg språkutecklande potential.

Nöjda med att ingå i en yrkeskontext

Även i en tidigare studie av Franzen & Johansson (2004) framkommer sfi-elevers besvikelse under sin praktiktid. Dels upplevde ingen av praktikanterna att de hade utvecklat sin språkliga förmåga. De kände även en besvikelse över att praktiken inte ledde till anställning, men också det att varken arbetsuppgifterna eller yrkesinriktningen hade någon koppling till sfi-elevernas tidigare yrkeserfarenheter. Trots detta uppgav praktikanterna att de i det stora hela var nöjda med sin praktiktid eftersom de hade fått delta i en yrkeskontext, vilket hade ett värde i sig.