2018:10 2018-10-15 Hur är det att undervisa vuxna? Hur skiljer sig vuxnas lärande från barns och ungdomars?
Fredrik Harstad, pedagogisk utvecklingsledare, föreläsare och författare till Boken om sfi(Gothia Fortbildning, 2017), har tidigare bedrivit utvecklingsprojekt i Uganda, där han har studerat vuxnas lärande. Där fann han vilka framgångsfaktorer som låg bakom läs- och skrivinlärningen och läs- och skrivutvecklingen.
Vuxnas lärande
Den centrala frågeställningen i tredje avsnittet i podden ”På ren svenska – podden för sfi-lärare” (Gothia Fortbildning, 2018) är ”Hur skapar vi förutsättningar för att ge eleven ett funktionellt språk anpassat för vuxenlivet?”. I poddavsnittet delar Harstad med sig av sina tankar, erfarenheter och kunskaper om vuxnas lärande. En annan intressant frågeställning är hur vi upprätthåller en vuxen relation mellan läraren och sfi-eleven i undervisningen.
Kombinera studier
En infallsvinkel som framkommer i poddavsnittet är att vi alltmer frångår den tidigare principen om att man ska lära sig språket först och annat sedan. Vi bör snarare uppmuntra sfi-elever att läsa andra kurser eller göra praktik parallellt med sfi-utbildningen för att bredda sitt språk, få de kunskaper de behöver och möjligen snabbare vara redo för ett arbete och bli självförsörjande. Harstad menar att vi inte ska hålla fast vid ”Svenska först”. Enligt Skolverket kombinerade 10 % av sfi-eleverna sin sfi-utbildning med kurser på grundläggande nivå.
Komplext uppdrag
På sätt och vis är det enklare att undervisa vuxna, menar Harstad, eftersom ”det är lättare att föra en dialog med vuxna på ett vuxet sätt”. Han medger samtidigt att det är ett komplext uppdrag som sfi-lärare har. Att undervisa vuxna som har så vitt skilda bakgrunder och olika mål gör att läraren måste möta varje enskild individ.
Utmaningar i undervisningen
Utmaningen är mötet med studieovana elever som inte har erfarenhet av skola och att lära sig genom en bok. En annan utmaning är dels språket, eftersom sfi-elever i det första skedet i undervisningen behöver studiehandledare på modersmål/modersmålsstödjare för att kunna förklara och göra sig förstådd. I grundskolan är det krav på att elever ska ha tillgång till modersmålsstödjare, men kravet finns inte än inom vuxenutbildningen.
Olika föreställningar
En annan utmaning är föreställningen om undervisning. Vuxna som studerar på sfi förstår inte alltid styrdokumentens skrivning och undervisningens ambition om att utgå från elevens behov, mål och förutsättningar. Många elever på sfi vill kanske bara att ”läraren ska undervisa och förmedla kunskaper” och eleven förstår inte hur eleven själv kan vara intressant i utbildningen. Det här är en stor utmaning i undervisningen. Hur ska lärare och elever mötas?
Framgångsrik undervisning
Hur var det då med vuxenutbildningen i Uganda? Jo, där upptäckte Harstad hur framgångsrik undervisningen var när läraren verkligen utgick från elevens sätt att lära sig, och elevernas nivå, situation och behov.
– Lärare kan tro att de undervisar på ett sätt och med ett innehåll som vi tror att eleverna behöver, konstaterar Harstad.
Elevsynens betydelse
Ett vanligt misstag är att reducera sfi-elever som ”nybörjare i svenska språket”. De har naturligtvis lång och bred erfarenhet med sig till Sverige
– Man måste mötas som vuxna, fastslår Johanna Rojas, sfi-lärare i Botkyrka, och som också intervjuas i poddavsnittet. Man måste ha respekt för de människor man möter.